Sista dagen på året

Nyårsafton. Igen.
Jag har en tendens att alltid glömma bort vad jag gjorde på nyårsafton föregående år. Varför är det så?
Nu råkar jag komma ihåg att vi var hos Annelie och Leif i Norrtälje men det tog ett tag innan jag kom på det.
Idag har det varit som vanligt.
Världens längsta kö på Systembolaget och ALLA svarta nylonstrumpbyxor i normal storlek är slut i varenda affär.
Hoppas jag har några gamla kvar hemma jag kan dra på mig.
Ikväll firar vi hos Carina och Markus i Nacka.
Skönt med en "allierad" som inte heller kan dricka varken gott rödvin eller ett gott glas champagne.
Jag och Carina får ta till BillaBong, mousserande vin med all alkohol borttagen. Jippi.. skål..

Hoppas ni alla har haft en riktigt bra jul.
Jag är så nöjd med mina vackra smycken från Thomas Sabo jag fick från Magnus.
Han verkar innerligt nöjd med Call of Duty 4 också. Det krigas för fullt här igen.
Tyvärr inget cooperative mode på spelet så jag tittar mest på.
Emellanåt går vi tillbaka till gamla hederliga Resistance Fall of Man bara för att.
På mellannivån då förstås och Chimeramonstrena är lite aningens segare och man gör av med en hel del skott.

I övrigt verkar varenda kotte ligga på en sandstrand i Thailand.
Det tycker jag är fuskigt.

Gott Nytt År!!!

Bh på vift

Magnus tycker att jag sprider ut min saker överallt i hela lägenheten.
Idag hittade han en bh i verktygslådan.
Jag förstår inte riktigt vad han menar..?

Elgiganten lurar dig!

Julklappsshopping.
Vilket helvete..

Det började med att det var knökfullt inne på första butiken. Sen var jag helt slut.
Upp till Elgiganten på Kungsgatan. Nu skulle det gå undan.
Det tog tvärstopp.
Jag hade sett varan på deras hemsida och kollat lagerstatus. Visst fanns den i lager på Kungsgatan.
Går fram till rätt avdelning och genast dyker en finnig ung kille på mig och frågar om jag vill ha hjälp.
Jag säger vad jag vill ha och han stirrar på mig och säger:
- Öh, den öh har vi öh inte.
- Va??? Hur menar du? Det står ju på er hemsida att den skall finnas här!
- Öh, då har vi öh nog höjt priset på den öh..
Det kokade över.
För att inte ta till knytnävarna och slå till den ynkliga killen muttrade jag något om att nähä, då går jag till nästa hörna för att titta på annat istället.
Varpå killen säger:
- Behöver du hjälp?
Om blickar kunnat döda vid detta tillfälle hade han dött på fläcken.
- Nej tack, jag vet själv vad jag skall ha. Tack o hej.
Sen gick luften ur. Jag hade ingen ork kvar.
Ringer till min kära tålmodiga man som genast ringer upp Elgiganten och frågar vad det är som händer. Varför finns inte varan som det står på hemsidan.
Han får till svar:
- Det är en internetvara och priset på den gäller endast om man beställer från internet.
- Ja, men det står inget om på er sida
- Nähä? Då måste vi har missat det då
Hallåååå???!!!!!
- Men du kan ju beställa den nu om du vill
- Ja, men kan ni garantera att den kommer fram till jul?
- Nä
Nähä. Tack och hejdå!!

Så ett tips till er som skall handla på Elgiganten, Siba eller Onoff och först tittar på deras hemsidor. Kontrollera om det står "internetpris" eller inte.
Står det inget, skriv ut sidan och ta med till butiken!

Jag blev till sist klar iallafall. Magnus fick göra slutklämmen idag och gå till elektronikbutikerna som jag numera ratar.
Han kan han min Magnus.

Det stora rycket

Idag är det dags.
Stora julklappsköpardagen.
Livsfarligt att lägga alla sina ägg i en korg men idag måste det blir gjort.
När jag var liten traskade jag fram och tillbaka på mattan i köket säkert en vecka innan julafton och tyckte tiden gick saktare än snigelfart (tänkte skriva saktast först men det är väl inget ord?)
I vuxen ålder är det liksom inte samma sak.
Oh herregud, är det jul nu igen. Pust och stånk.
Och allt är över på ett par ynka dagar. Varför anstränger man sig så?
Jo, därför att det är bara jul en gång om året. Då får man bjuda till utan gnäll!

Jag har förberett mig väl. Hoppas det hjälper.
Skrivit lista. Vem får vad. Tagit på bekväma skor. Har t o m varit inne på ett antal butikers hemsidor och kollat lagerstatus så jag till 100 vet att den produkten jag skall ha verkligen finns! Fiffigt va?!
Till det har jag gjort en "mental slinga". Start på Birger Jarlsgatan, upp för Kungsgatan och bort mot Hötorget där jag hämtar upp min käre make som jag veeet absolut inte uppskattar det här med att springa i butiker (såvida det inte handlar om Elgiganten, Siba, PC City, Teknikmagasinet eller någon spelbutik förstås)
Men, även han får lägga manken till. Är det jul så är det!

Till mina systrar och mamma säger jag: Den som köper får skylla sig själv!
Jag vet, jag vet.
Och ni vet ju att jag alltid köper varje år!

Julklappstips

Kollade in en sajt jag hittade som heter Presenttips.se för att se om de kunde hjälpa mig att hitta den där julklappen man inte tänkt på.
Kryssade i en massa alternativ som stämde in på Magnus.

När jag kryssat i färdigt fick jag dessa 10 alternativ:

1. Leatherman tool (typiskt något vi inte behöver, McGyver i alla ära men nä..)
2. Handbok i klassiskt herrmode (va?)
3. Ljudbok, Unlimited Power av Anthony Robbins (tydligen någon slags karriärsmänniska)
4. WiFi T-shirt (med lysdioder.. oh hemska tanke..)
5. Sodastreamer (det är det SISTA Magnus vill ha)
6. Halo 3 (finns det till PS3?)
7. Anti-halk-bananer (halkskydd till badkar.. öh..?)
8. I värsta fall-handboken (ganska rolig kan jag tänka, hur man löser knepiga situationer)
9. En stekpanna för att göra hjärtformade pannkakor (HAHAHAHAHA!!!)
10. Underklädes-set, unisex.. (oh my good...)

Nu kan jag inte sluta skratta.

Hur är det med knivar egentligen?

På bussen imorse såg jag en snickare som i sina blåkläder-byxor hade 4 olika knivar.
Jag började fundera på det här med knivlagen. Det är ju allmänt känt att man absolut inte får gå omkring med kniv i handväskan för att i eventuella fall kunna försvara sig mot någon slags gärningsman.
Men vaddå, får en snickare gå runt med knivar hur som helst.
Gick in på polisen.se för att kontrollera.

"Det finns några undantag från förbudet:
Som exempel på tillåtet innehav kan nämnas militär som till uniform bär kniv, hantverkare som arbetar med mattläggning och bär kniv, svampplockare som under vandring bär ändamålsenlig kniv eller normalt bruk av fickkniv eller multiverktyg. "

Aha, en hantverkare som jobbar med mattläggning. Han får bära kniv. Men innebär det då bara mattkniv?
Snickaren jag såg hade 4 olika sk "moraknivar" i fickorna. Sådana skär man inte mattor med.
Och om jag känner för att ha kniv i väskan, kan jag då inte bara hävda att jag är på väg ut i skogen för att plocka svamp?
Klurigt det där med lagar.. och hur de skall tolkas.

Julen knackar på dörren.
Paniken har inte infunnit sig ännu trots att jag bara köpt en enda julklapp.
Men det är en mycket, mycket fin sådan. Till min man.
Nu kommer han bli så nyfiken!

Hur mycket skall man stå ut med?

Imorse. Katastrof.
Man kommer ut genom porten. Nyfixad och fräsch.
Doften slog emot som en betongvägg. Avloppsbilen var någonstans i kvarteret.
Titt som tätt dyker den upp och suger ur avloppen på restaurangerna. Luktar som ni förstår inte så speciellt gott.
Ju närmare busshållsplatsen jag kom desto värre blev lukten. Inte så konstigt, bilen stod alldeles bakom.
Och inte nog med det.
Det kom en annan lukt smygande när jag gick över gatan.
Någon jäkel hade kräkts precis vid hållplatsen typ minuterna innan!! Nä, fy bubblan!
Hur mycket skall man behöva stå ut med en tidig morgon på Hornsgatan?
Imorgon pillar jag upp två vicks i näsan innan jag går ut..

Usch.

Kriget är slut och kaos i hallen

Panik.
I lördagskväll hände det.
Spelet tog slut. The end. Vi hade gått igenom alla banor. Vad sjutton skall vi göra nu?
Det kliar i höger pekfinger (skjutfingret) och jag inbillar mig att jag hör monster runt varje hörn.
Det känns tomt. Alldeles tomt.
Blir till att köpa nytt spel. Eller kanske provar vi att gå upp en svårighetsgrad för att se om det kan funka.
Jag var dock lite tveksam.
Jag visste inte att det fanns tre levels i spelet, easy, medium och hard. Vi har då förstås kört på "easy". Jag som tyckte jag var så duktig.. tänk om vi byter till "medium" och så blir det bara pannkaka? Mos. Total walkover.
Nja, ett nytt spel får det nog bli. Vi har "hört" om ett spel som heter Alien vs Preditor som tydligen skall vara riktigt ruskigt. Problemet är bara att vi inte hittar det någonstans...

Igår var det operation röjning hemma.
Magnus förstår sig inte riktigt på när jag har den sortens röjning hemma.
Enkelt är det såhär:
Skall man få ordning i garderoberna måste man
1. Riva ut allt
2. Rensa
3. Plocka in det igen

Exakt så gjorde jag. Magnus tyckte inte jag var riktigt klok.
Precis hela hallen var ett enda stort kaos tyckte han. Jag hade koll.
Det som skulle slängas låg lite till vänster, lite i mitten och resten till höger.
Det som skulle sparas och åter läggas in i garderoben låg lite till vänster, lite i mitten och resten till höger.
Stenkoll hade jag.
Under all denna kaos låg en stor hög med gamla plastfickor jag hade rensat ut.
Jag kan av erfarenhet säga att när man kliver på en stor hög med plastfickor så blir det liiiite aningens halt.
Tack och lov låg en stor hög med dunjackor precis bakom som hindrade mitt fall.
Magnus kom gående från vardagsrummet. Tog en titt på kaoset och jag som låg som en märla mitt i och säger:
- Går det bra tycker du?
Själv skrattade jag så jag höll på att smälla av.
Nåja, sen började jag rensa lite i sovrummet och vidare i vardagsrummet.
Magnus förstod nu absolut inte mitt system och muttrade något om att man gör väl ett rum i taget?
Det han inte förstår var ju att lite saker från sovrummet och vardagsrummet också skulle in i garderoberna i hallen och då måste jag ju trixa på tre ställen samtidigt!
Riktigt bra blev det iallafall och jag var så nöjd efteråt. Tror t o m Magnus kan säga att det blev bra.
Det som inte var lika bra var att jag i all hast kastade ut alla mina skor och handväskor på golvet, helt exponerade för Magnus som genast införde TOTALFÖRBUD mot att köpa skor och väskor.
Okej då...

Beroende av krig

Det jag aldrig trodde kunde hända har hänt.
Jag har blivit beroende. Spelberoende.
PlayStation 3 och spelet Resistance Fall of Man är vår nya drog.
Varje kväll bänkar vi oss framför tv-n, laddade med adrenalin för att ta oss igenom nya banor och möta nya skräckinjagande muterade människomonster.

Igår fick vi dock i denna något mörka värld ett visst inslag av humor och hjärtliga skratt.
Det började med att Magnus fastnade bakom ett bord inne i en lagerlokal. Bordet gick inte att flytta trots idoga försök och Magnus fick till slut i spelet ta självmord ned en granat för att komma loss.
En något annorlunda taktik.
Och. Som om han inte lärt sig något av detta hoppar han i nästa bana ner bakom en buske och fastnar igen.
En till granat fick gå till spillo och Magnus offrade ett liv för att komma loss ur busken.
Jag skrattade.

På tredje eller om det var fjärde banan fick vi tillgång till en bil.
Bilen (en jeep) var utrustad med en kulspruta på flaket.
Jag får uppdraget att köra och Magnus som är snäppet bättre på att träffa när han skjuter står där bak.
Inte helt lätt att köra den där jeepen måste jag säga.
Inte blev det lättare heller av att jag gapskrattade när Magnus hela tiden skriker:
- Sväng vänster, nej höger, meja ner staketet, nej du skall inte köra rätt in i huset!
Förstå att jag gasade, bromsade och svängde för brinnande livet!
Magnus gubbe flög som en vante fram och tillbaka på flaket men vi lyckades till slut ta död på alla Chimeramonster och flytta oss till banan efter.

När klockan var efter 22.00 och vi spelat i nära tre timmar fastnade vi i en bana och gav upp för att samla kraft.
Sen drömde vi om Chimeramonster hela natten.

En naturlig förklaring

Dagens odds: 4 mot 2

Jag har av förklarliga skäl varit tvungen att köpa lite nya kläder på sista tiden.
Kläderna har vid hemkomst från affären hamnat innanför dörren i sovrummet, fortfarande kvar i påsarna.
Magnus blev lite irriterad häromdagen på att jag sprider ut alla mina saker i hela lägenheten.
Han undrade varför jag inte lägger in mina nya kläder i garderoben istället för att låta dem ligga kvar på golvet.
Han fick en mycket bra förklaring:

- Dom får inte plats i garderoben.

Så det så.

SciFi-mässa. Nördigt och kul.

Okej, nu har det gått en vecka och några dagar sedan SciFi-mässan på Älvsjö och jag försöker absolut inte mörka någonting.. men jag och Magnus var där..
I know, fler personer har sagt:
- Va, vad gjorde ni där? Inte visste jag att ni var sådana StarTrek-nördar?!
Exakt så trodde jag också att det var. Bara för sådana som gillar StarTrek.
Långt därifrån.
Men, den egentliga anledningen till att jag övertalade Magnus att vi en lördagkväll skulle ta bilen till Älvsjö för att gå på töntmässa var Robert Knepper.
Robert Knepper spelar den sliskigt läskiga T-bag i Prison Break.
Han skulle komma dit. Honom ville jag såklart se irl (in real life för er som inte snackar internetspråk)!
Vi fick inte bara se Robert Knepper. Vi fick se Darth Vader, Stormtroopers, en fullständigt lysande utställning av alla äckliga djur/människor som figurerat i olika skräckfilmer och mycket mer.
Krypande härligt!
I en mindre läskig hörna fick vi även prova på att spela tennis på konsolen Wii. Jag förlorade stort och höll i all hast på att slå ner en av de riktiga StarTrek-nördarna som råkade stå lite för nära.

Värdelös och okunnig personal


Är det inte pinsamt när man stöter på personal i en butik som absolut inte har någon koll över huvudtaget?
Okej, jobbar man på Elgiganten, Siba, ONOFF eller liknande affärer är det väl helt omöjligt att kunna precis allt men vore det inte en självklarthet att sätta kunden i fokus och då ta reda på det man inte kan eller vet?
Tydligen inte för personalen på Elgiganten, Siba, MediaMarkt och ONOFF i Kungens Kurva.
Magnus hade i helgen bestämt sig för att äntligen köpa en
Playstation 3.

Efter att ha rensat hela vårt förråd och varit till ÅVC vid Valhallavägen tyckte han att det var inte mer än rätt att få belöna sig lite efter allt slit.
Dyrbar belöning..
Nåja.
Man kan nu tycka att man såklart skall ta reda på information om produkten innan man åker men hur mycket skall man behöva veta själv? Det finns ju personal som man kan fråga?
ICKE.

För vår del var det absolut viktigast att BUZZ-spelen skulle fungera till en PS3.
Ni som inte har spelat BUZZ - ni har verkligen missat något. Hysteriskt kul.
Fundering: PS3 har trådlösa kontroller. På PS2 är det inte så. BUZZ-spelen är utvecklade för PS2.
Fråga till personalen: Fungerar det att spela BUZZ-spelen på en PS3?

Mediamarkt: Nej, det fungerar inte. Men SONY håller på att utveckla BUZZ-spelen till PS3, vi vet dock inte när de kommer.
Siba: Ja, spelen fungerar på en PS3, 60GB hårdisk men inte på PS3, 40GB hårddisk. Men jag vet inte hur man kopplar kontrollerna. Den kan vara via USB. Vet inte hur många USB-uttag det finns..

Hade ni svårt att hänga med?
Ja, det hade jag också.
Jag överlät genast det hela till Magnus och gick för att köpa nya ridbyxor på Hööks istället.
Som den datavizard min käre man är åkte vi hem, han söker sig igenom nätet, hittar en tråd där vi genast får reda på att visst fungerar BUZZ-spelen för en PS2 till en PS3.
Många var det som provat med positiva resultat.
Vi hittade också en alldeles lysande tråd på Aftonbladet.se där de publicerat en lång lista på alla PS2-spel som fungerar på PS3.
Toppen, allt vi behövde veta.

Tänkte i mitt stilla sinne att jag skulle skriva ut listan och skicka till personalen på Elgiganten, Siba, MediaMarkt och ONOFF i Kungens Kurva.
Tror att dom behöver den..


Anders Holmstedt lever än

Ni vet säkert hur det är på högstadie/gymnasie-tiden.
Det finns alltid en eller möjligtvis flera killar som hos tjejerna har en glorifierad position som den absolut snyggaste och mest svåråtkomliga kille i hela samhället.
I Åkersberga där jag växte upp fanns det såklart också en sådan kille.
Han hette Anders Holmstedt och bodde i Österskär.

Igår väcktes hans namn till liv igen för säkert många åkersbergatjejer.
I direktsändning (Idol) berömmer Carina Berg (som är uppväxt i åkersberga) Marie Picassos skönsång och säger:

- Helt plötsligt var jag tillbaka i mitt flickrum med spretig lugg och var kär i Anders Holmstedt.

Jag träffade Anders för ca 1 år sedan på Rockbjörnen.
Just i det ögonblicket kunde jag för mitt liv inte förstå varför alla var så betuttade i honom.
Å andra sidan. Idag är jag 31. Då var jag 17.
Tiderna förändras.
Och tur är väl det tänkte jag igår och beundrade min stiliga Magnus jag hade vid min sida.
Undrar hur många tjejer där ute som tänker tillbaka på sin tid i flickrummet med spretig lugg och en skolkatalog där Magnus Larsson på en vältummad sida förärats med ett stort hjärta?
Säkert en hel del.

I övrigt är det en massa diskussioner kring det här med munkarna.
Ja, alltså inte dom man äter utan dom i Burma.
En kollega till mig funderade idag vad munkar egentligen heter på engelska.
För inte kan man väl säga:

- I want to show that I support the donuts i Burma?

Sen visade han sina röda kalsonger och då lade vi locket på.

Varning för Bara Bistro Bar

Igår var jag ute med Panelen för en trevlig afton på Bara Bistro Bar.
Det blev en annorlunda kväll.
Det började för ca 3 veckor sedan...

Jag är på väg hem från stallet, hoppar på tunnelbanan vid Danderyds sjukhus runt 19.30.

Redan på tåget sitter en tjej i 25-30 årsåldern och pratar högt i sin mobiltelefon.
Hennes röst kan liknas med ljudet som blir när man drar med långa naglar på en krittavla.
Eller möjligtvis det läte som en åsna åstadkommer.
Hon är upprörd på någon, gissningsvis hennes bror. Han får ta emot en kaskad av elaka och spydiga kommentarer. Till slut lägger personen i andra änden på men blir genast uppringd igen.
Efter att hon verkar vara färdig med utskällningen går hon istället över till att kritisera alla "idioter" som hon arbetar med.
Alla är dom inkompetenta och hon är den enda som förstår och kan.
Undrar just vad hon jobbar med?
Vi övriga medresenärer stirrar ner i golvet och låtsas att vi inte hör. Så pinsamt är det.
Vid T-centralen går hon äntligen av och det blir tyst.
Men hennes röst och ordval följer mig i flera dagar efteråt.


Igår träffades Panelen kl 18.30 på Bara Bistro Bar på Östgötagatan.
Förstå min förvåning och frustration när vi upptäcker att just hon från tunnelbanan är vår servitris för kvällen.
Och ni skall inte tro att hon på något sätt är trevlig mot sina betalande kunder!
Det som händer är:

1. Vi får påminnna om vår dricka två gånger
2. Vänta en hel evighet på ett extra vinglas
3. Vi får in bröd som smakar mögel. När vi klagar får vi en utskällning som heter duga och får veta att det är minsann vitlök i brödet och det levereras färskt varje det. Inte under några omständigheter kan det vara något fel på brödet. Det måste vara fel på oss. Okej...
4. Maten tar ca 1 timme. När vi ifrågasätter det kommer nästa spydiga harang om att kockarna i köket lagar faktiskt mat åt två olika krogar. Jaha? Och?
5. Mitt i allt ställer hon sig bland alla gäster och skäller ut en stackars tjej som jobbar sin första kväll på restaurangen. Om vi får gissa vill hon inte stanna kvar efter gårdagskvällen. Vi tycker oändligt synd om henne.

Det hela är mycket obehagligt men vi låter det inte störa vår trevlig kväll mer än nödvändigt.
Vi kontrar istället med:

1. Vara extra besvärliga och ifrågasätta det mesta kring den mat som till slut serveras.
2. Vi väljer naturligtvis att ta kaffe när hon till sist, inte av välvilja för jag tror inte det finns ett uns av gott i denna människa utan kanske av lite skam erbjuder oss gratis kaffe.
3. Vi betalar givetvis allihop med kort för att göra det hela krångligare, vi mjuknar dock lite och sammanställer en lista över alla kort och exakt hur mycket som skall dras från varje kort (vilket hon uppskattar och belönar med ett halvt leende)
4. Hon får exakt 0 kr i dricks

På vägen ut passar vi på att berömma den stackars nya tjejen att hon gjort ett mycket bra jobb och ger henne lite dricks direkt i handen. Vi tror hon behövde det.

Efter det strosar vi bort mot Medborgarplatsen och avrundar kvällen som trots allt var mycket trevlig. Som alltid med Panelen.

Så, en varning.
Går ni till Bara Bistro Bar på Östgötagatan. Förbered er på det värsta om ni råkar ut för den elaka servitrisen!

Fantastiska SAS?

Hemma igen.
Att träffa Hester och Ivar igen var förstås hur kul som helst.
Fullt schema.
I fredags hoppade vi in i bilen och begav oss mot Scheveningen.
När man försöker uttala det låter det ungefär som man försöker harkla ur sig en stor spottloska.
Där bodde vi iallafall på ett mysigt strandhotel.
Första anhalt blev Madurodam. På Madurodam kan du se hela Holland i miniatyr. Alla byggnader är en liten tvärhand höga och ack så söta. Allt så verklighetstroget.
http://www.madurodam.nl/
Efter det blev det strandpromenad, för er som varit i Atlantic City så vet ni hur en riktig strandpromenad ser ut. Så såg det ut i Scheveningen. Casinon och restauranger om vartannat.
Och förstås en stor boardwalk rätt ut i vattnet med ett casino längst ut.
Trots den något kyliga sensommarvinden var det härligt att gå längs stranden.
På kvällen blev det Casino Holland förstås.
Jag och Magnus vann 20 euro på en av slotmaskinerna och lyckades på ca 3 minuter spela bort det på amerikansk roulett.
Aldrig förr har jag sett så många 500-eurosedlar i rörelse.
På roulettbordet kunde marker till värde av 800 euro bara svischa förbi. Overkligt.
Vi gissade på pengatvätt?

Lördag - shopping i Hilversum.
Trots Magnus tandagnisslan kom jag därifrån med ett par svarta stövlar.
Och inte kan jag lämna tillbaka dem heller =)
Okej, okej, jag skall rensa ut ett eller två par ur garderoben!
På kvällen var det fest hos Hesters syster Jolijn och hennes sambo Hans. Födelsedagsfest kombinerat med inflyttningsfest.
Vi köpte Jolijn ett Bagladyhalsband och tillsammans fick de Lasse Åbergs designade vinglas.

Söndag - strosade i Amersfoort. Härligt väder och uteserveringarna var packade med folk.
Tråkigt var det att åka hem och lite nervösa var vi för försening. Vi flög ju med SAS.
När har SAS någonsin kommit iväg på tidtabell?
Men hör och häpna, på exakt tid lyfte planet från Schiphol.
Och det var inte slut där.
Väl på Arlanda märker vi att de lyckats ha sönder min väska. Hela handtaget var borta.
Vi muttrar över den sena timmen och att vi nu måste stanna på Arlanda ännu längre.
Traskar bort till SAS servicedesk och förbereder mig på det värsta.
Men.
Ingen kö, en mycket trevlig kvinna sitter bakom disken, hon kommer ut och tittar på väskan, ber om ursäkt och säger:
- Jag skall genast gå och se vad vi har för väska som kan ersätta din.
Öh, va?
Skulle jag inte fylla i typ 15 blanketter och sen få en värdecheck på 100 kr?
Nope.
Hon kommer efter en stund traskande med en ny väska. En väska som både är större och finare än den jag har.
Vi får packa om på plats och dom tar hand om den trasiga väskan.
Jisses. Det kallar jag faktiskt för service.

Taxikön är utan dess like lång så vi hoppar på en gaybus, åker till centralen och tar taxi därifrån.
Ramlar in vid 23.30 och somnar efter 5 minuter.
Det tar på krafterna att resa!

Undrens tid är inte förbi

Fick ett sms från min syster Lena idag att hon hade skaffat en hotmailadress.
Jag trodde jag skulle svimma.
För de flesta kan det ju tyckas litet men för oss är det STORT!
Lena har äntligen en mailadress!

Idag åker jag och Magnus till Ivar och Hester i Amsterdam.
Superskoj skall det bli.
Vi har bla hyrt ett stort hotellrum med egen veranda vid havet där vi också skall avnjuta en god middag och sen skall vi gå på casino.
Jag har bara varit utanför ett casino en gång i Atlantic City. Då var jag 15 år och fick inte komma in.
Det skall jag ta igen nu!

Vi skall flyga med SAS (i know, a bit scary) och som den hacker jag ser mig som ibland var jag ju tvungen att prova att checka in online på sas.se.
Hur smidigt som helst.
Välja vilka platser man vill sitta på, klicka ok och skriva ut sitt eget boardingkort.
Hoppas bara det fungerar när vi skall droppa bagaget!

Min syster skaffar mailadress, vi checkar in online.
Det rör på sig.

Vakna eller väckas?

Vad är det egentligen med väckarklockan?
Hur kan en så liten sak få en att vara så jäkla trött?
Imorse vaknade jag av någon okänd anledning runt 05.00 (jag vägrade titta på klockan, ville liksom inte veta)
Förmodligen för att jag var så täppt i näsan så andningen kändes som en flodhäst hade parkerat sig på mina lungor.
Upp - nässpray (okej, jag vet, det är för mesar, näsdroppar skall det vara..)
Somna om.
Icke.
Ögonlocken fladdrade och kroppen kunde inte komma till ro.
Jag vände och vred mig tills det var ca 10 min kvar tills klockan skulle ringa.
Då. Pang. Jag blir jättetrött och somnar till.
Pip pip pip.
Va? Det kan inte vara sant!? Skall jag gå upp nu när jag precis somnat?
Den magiska knappen heter Snooze och den fungerar inte alls. Jag blir bara tröttare så varför envisas jag?
Magnus tjatar alltid om att "man skall gå upp direkt".
Har aldrig sett honom göra det...

Inget smör hade vi imorse heller.
Hur kul är det att äta skogaholmslimpa utan smör med torr ost på..?

Shopping på en söndag

Vad gör man en söndag när man som gräsänka vaknar kl 07.00 inte kan somna om, tittat på 2 filmer och inte orkar städa?
Man åker in till stan för att shoppa.
Åtminstone var det vad jag hade i åtanke. Tills jag upptäckte att allt det jag inbillat mig att jag behövde inte fanns att uppbringa någonstans.
Skor. En kofta. En höstjacka.
Visst, stan är full av skoaffärer. Men inget kändes riktigt rätt eller var i den rätta prisklassen.
Lustigt nog ringer Magnus alltid så fort jag satt min fot i en av dessa skoaffärer och denna gång lyckades han pricka in samtalet just som min fot gled ner i ett par underbara skor från TIGER, 1299 kr.
Har han ett inbyggd alarm?
"PLING! Linda provar skor, dags att ringa för att säga att hon inte behöver dem.."?
Nåja, jag lämnade Scorett utan att köpa skorna. Jag har ju redan två par svarta skor hemma!

5 minuter senare befann jag mig i ingenmansland. På NK för att vara mer exakt.
På NK finns allt.
Allt man inte har råd med.
Jag älskar verkligen mina True Religionjeans men ett par nya kostar 3495 kr på NK.
Jag har under en mycket lång tid velat ha en Burberryscarf (varför exakt vet jag inte..?).
Det lilla tygstycket kostar 1025 kr.
En svart höstjacka går loss på 7600 kr. Ett ynka skärp i samma affär kostar 2600 kr.
Sakerna stirrade på mig som de hånade mig och jag tog genast till flykten.
På vägen ut hann jag se ett par Jimmy Choo stirra på mig från insidan av ett glasskåp, brydde mig inte om att titta på vad de kostade men kunde senare till min lättnad konstatera att spanjorerna gör minst lika bra skor till avservärt bättre priser.
Se bara på Bata och Pedro Gonzales.

Innan jag helt hann fly fältet hade jag på något sätt lyckats förirra mig in på Massimo Dutti. När jag kom ut hade jag med mig en underbar beige höstjacka.
1995 kr.
Fick springa till tunnelbanan innan jag var alldeles utom räddning.
För att dämpa min ångest och erkänna på studs skickar jag ett sms till Magnus:
- Har köpt en jacka för 2000 kr, nu åker jag hem.
Magnus svarar:
- Oj, hoppas den var snygg =) Vi ses snart!

Hm, nooo. Jag köpte en ful jacka för 2000 kr.
Han är ju för söt.
Om inte annat kan jag ju lämna tillbaka den nästa vecka.

Gnagare på väg

Nä, inte AIK-anhängare.
Även om dom är på väg. Ner i botten av tabellen..

Ofta läster jag i tidningen om problemen vi har med alla råttor i Stockholm.
Dom finns tydligen överallt och ställer till med en massa ofog.
Under alla mina år har jag inte sett en enda råtta.
Igår på väg hem från jobbet såg jag en.
I tunnelbanan.
Undrar vilken station han skulle åka till?
Själv tog jag bussen.

Pålar i Polen?

I en rondell strax norr om Campoamor för några dagar sedan.
Jag och Magnus blir nästan rammade av en sliten och halvt krockad BMW som tyngs ner i asfalten av 5 personer när vi kör in i rondellen.
Jag konstaterar högt att bilen är från Polen.
- Ja, och full av pålar var den! säger Magnus

Va? Polsker och polacker heter det väl?
Eller?

Spanien 2007

Resedagbok, Mil Palmeras, Spanien 2007.

Lördag 14 juli
Avresa från Arlanda. Sterling har sänkt antalet kg man få checka in. Max 15 kg per person. Hur går det ihop när man har en resväska som väger 5 kg tom och skall vara borta i 4 veckor. Det går inte.
Vi har 7 kg för mycket. Måste betala för 5 kg. 60 kr per kilo.
Vi får veta att det är pga att Sterling måste betala så dyrt för att få flyga från Arlanda som de har varit tvungna att hitta en intäktskälla.
Att man har typ 20 kg som handbagage bryr dom dig ju inte om. Vikten klarar planet.
Synd. Men man är glad att dom kan hålla ganska låga priser på biljetterna iallfall.
Väl inne har vi stenkoll på gaten. Tills dom byter.
Något man kan säga om Sterling är i alla fall att dom är så jäkla snabba på boarding. Kan det ha och göra med att dom betalar per tid i gaten?
Jag står för att betala i kassan när dom ropar ut att det är final call. Jag skyndar som fan. Magnus viftar och vi kommer på sist på planet (men vi saknar en passagerare som inte dyker upp).
Hyfsat lugn resa förutom två unga finska tjejer i 16-årsålderna som hoppar runt som guttaperkabollar.
Magnus tar väskorna, jag hämtar hyrbilen. En silverblå Fiesta.
Magnus har tagit med vår nya GPS som innehåller spanska kartor. Den visar vägen korrekt.
Väl framme låser vi upp fortet och slår oss ner på balkongen.
Läser dagboken. Min systers man Jocke (se kort till höger), han är minsann med om äventyr här nere.
Liftar med ecuadorer och annat. Tur att min syster för det mesta ligger hemma och sover eller är nere på stranden när han härjar runt.
När vi skall sova uppstår nästa huvudbry. Vart sjutton har alla kuddar tagit vägen? Allt vi hittar i ”Magnus säng” är en stor fluffig korv. Är det Claras korv?

Söndag 15 juli
Magnus vaknar och fryser. Är karln sjuk på något sätt? Det är 30 grader..
Jag ”tvingar” Magnus att göra slingor på mig. Efter att ha tittat på säsong 6 av Sex and the City innan vi åkte har jag en ”idé” om hur jag vill se ut.
Jag bossar stackars Magnus hit och dit och efteråt ser jag ut som en galning. Typ som en rysk kvinna (fråga mig inte varifrån jag fått det).
Det ser för jäkligt ut.
Magnus säger att han ALDRIG mer kommer göra slingor på mig.
Jag förstår honom.
Att man aldrig lär sig.
Jag gör slingor på Magnus, det blir superbra. Som vanligt.
Vi storhandlar på Carrefour.
Ringer till Lena för att fråga om kuddarna. Skall jag köpa nya eller? Nejdå, det nya för i år säger Lena är att man måste leta efter allt.
Okej, jag letar och hittar kuddar.
Söndag i Mil Palmeras. Allt är stängt. Vi äter ute.
Volker unt Lis. Gott som vanligt.
En sväng på n-stigen. Vi köper varsitt par solglasögon för 6 euro styck.
När vi kommer hem går Magnus glasögon sönder. 3 mikroskopiska delar faller ner på bastmattan.
Magnus hittar dem mirakulöst och lagar.

Tisdag 17 juli.
Vi åker till IKEA i Murcia.
Relativt nyöppnat.
Vi har fått höra att det är en sjuhelvetes rondell innan IKEA.
Med råge kan man säga.
Försök föreställa er en rondell med fyra filer och alla filer går och olika håll och ingen vet åt vilket håll man skall åka!!
Vi körde fel första gången och fick ta ett varv till. Helt galet var det.
Inne på IKEA kändes det som hemma. Utanför kassorna hade dom en STOR butik för svenska delikatesser. Allt från olika sorters sill till Ballerina och Estrella Chips.
På väg hem får den stackars GPS-en tilt och rösten säger:

- Sväng vänster, sväng höger, backa, kör framåt, gör en laglig u-sväng!

Jag bara kör till slut och är helt säker på att jag vid något tillfälle körde mot enkelriktat men till slut hittar vi ut och gasar upp på motorvägen.
På väg hem från Murcia (där IKEA ligger) måste man åka upp för några ganska höga berg.
Sakta, sakta går det.
När jag precis fått fart kommer en tung lastbil ut framför mig och skall försöka ta sig uppåt.
Va fan. Skulle han ut just då? Jag tutar.
Magnus gormar: Men sådär kan du ju inte göra. Stackars lastbilschaufför.
Äh, vaddå?
Jag gör som alla andra spanjorer. Jag tutar.
Vi stannar på en byggmarknad på väg hem för att köpa vi färg och superlim. Framför oss i kassan står ett engelsk par och skall betala med kort.
Det går inge vidare.
Jag är hungrig och har för längesedan tappat allt mitt tålamod.
Jag säger på svenska (och suckar väl lite samtidigt): Vi har så dålig karma när det gäller kassor.
Magnus ger mig onda ögat igen, skäms och säger: Meh, dämpa dig lite. Du ser ut om Mr Bean när du gör sådär!
Mrs Bean var det här! Som skrämmer engelska turister!

Onsdag 18 juli
Magnus har ont i ryggen.
Vi uppsöker svensk läkare.
Magnus får recept på piller som skulle kunna fälla en hel elefant.
På kvällen sitter vi på balkongen och hör att det är karaoke vid poolen.
Dom sjunger så dåligt så det isar i benmärgen.
Jag hör köpt ny hårfärg och tonat mitt hår tillbaka till brunt.
Tack och lov blir det bra. Kan pusta ut.

Dagarna passerar förbi med strandbesök. Vi väntar också besök. Från Sverige.
Måndagen den 23 juli kommer Carina och Marcus.
Vi har bett dem ta med en svensk fasadflagga då den vi har både är blekt och trasig.
Det var tydligen inte det lättaste.
Till slut efter mycket om och men fick den gå som specialbagage.
Vad sjutton trodde dom att dom skulle kunna göra med flaggan ombord?
Vi tillbringar en vecka på stranden. Tar en sväng förbi La Manga och till Habaneras för shopping såklart.
När Carina och Marcus är på plats är det förstås skräckfilm som gäller på kvällarna.
Vi börjar lite mjukt med Hills Have Eyes 2.
När halva filmen har gått brakar den ihop. Vår dvd-spelare vill inte.
Vi tar fram datorn.
Det fungerar.
Tills det är 9 minuter kvar av filmen. Då tar det tvärstopp. Nu vet vi inte hur det slutar.
Attsingens.

På lördagen när vi är på väg ner mot stranden ser vi en enorm kö. Vad är det som står på?
Jo, det delas ut gratisgrejer.
Inga är så snikna som spanjorerna när det gäller gratisgrejer förstår ni. Två tjejer står vid en bil och delar ut strandmattor och de gör reklam för ett varuhus som heter ”THADER”. Dom köar och köar.
När dom kommer fram ger dom sin matta till någon i familjen och ställer sig sist igen.
Magnus och Macke gör ett försök men får lov att se sig utmanövrerade.
Tanterna på stranden sprang så sanden yrde i flera minuter.
När det lagt sig på eftermiddagen kommer nästa gäng.
Ett gäng från Pacha kommer, ropar i megafoner och delar ut flyers.
Skall man aldrig får vara ifred på stranden?
På kvällen äter vi på El Seniorio.

En vecka går fort.
Dags att lämna Carina och Macke på flygplatsen igen.
Vi stannar kvar in Alicante för att kolla in lyxbåtarna i hamnen och åka upp till kastellet.
Mörka moln har nu dragit in över Mil Palmeras och luftfuktigheten är på topp. Höga vågor i vattnet.
Undrar om det blir regn.
Kan man aldrig veta.
Men för säkerhets skull drar vi igen takluckorna innan vi sover.
Hemma har vi hört att det regnar hela tiden.
Längtar vi efter det eller inte?

För ung eller för gammal?

Hjäälp!
Jag var nyss på H&M i Globen.
Förbi mig travar 3 st unga tjejer. Dom kan inte ha varit mer än 9-10 år.
De hade alla tungt med smink runt ögonen, tajta toppar och varsin Gucci-väska hängade på axeln!
Vad gjorde jag själv när jag var 9 år?
Jag gick i 3:e klass, hade egenhändigt sydda byxor med virkat skärp och lekte burken med mina kompisar efter skolan.
Kunde inte riktigt se framför mig dessa 3 uppsminkade saker gömma sig i buskarna medan polarn räknar till 50 och för att sedan springa allt man har fram till en papperskorg och skrika: Dunken!

Jag tog alla mina påsar (inkl de under/över ögonen, och under armarna) och smög iväg.
Jag är 31. Kände mig som 81.

Semestern hägrar

7 arbetsdagar kvar.
Dagarna segar sig fram.
Tvärtemot vad dagarna gör på semestern då.
Varför är det så tänkte jag innan jag insåg att det är ju helt logiskt.
Så kul var det.

Såklart man längtar efter semester. Men vad gör man på semestern då? Vi åker till Spanien.
Alla pratar om att "varför skall man åka utomlands när det är så fint här hemma i Sverige"?
Jag håller med. På sätt och vis.
Sverige är jättefint på sommaren.
När det är sol. Det är inte varje dag det är sol.
Vi lämnar inte Sverige för att åka till Spanien för att det är dåligt i Sverige.
Men vi vill ha total avkoppling. Det får vi inte om vi stannar i Sverige.
Tänk.
Skall vi vara hemma i Sverige på semestern ser jag framför mig:


1. Bo billigast gör man hemma i lägenheten, jag skulle känna mig inlåst och tvingad till att dammsuga varenda dag. Oh, horror..
2. Bo hos familj eller bekanta. På madrass, eller i bäddsoffa och hela tiden rätta dig efter andras tider och vanor? Oh, horror..
3. Besöka andra resmål i detta avlånga land och bo på hotell. Oh, så dyrt..
4. Fundera på vad fasen man skall göra de där dagarna då det regnar. Fy, så surt..
5. Husbil, husvagn eller tält. Hjäääälp, ALDRIG. Jag jobbar hellre!!

Nä, Sverige är inget för mig och Magnus på sommaren. Vi gillar 100% solgaranti och 40 graders värme.
Det är semester.

Snart skall jag cykla hem.
Och jodå, jag låg som en rem längs vägen imorse också. Var svettig som en kamel när jag kom fram.
Allt är en tävling.

Ps. Kan kameler svettas..?




Hur mycket kan det regna?

Midsommar är över. Holländarna är safe tillbaka i sitt hemland.
Regnet öser ner. Hur mycket kan det egentligen regna innan det blir katastrof?
Känns som vi är nära.
Vattenpölarna blir större och större.
Tur att vi bor på 3:e våningen.

Imorgon skall vi äta avskedsmiddag för Carina Elebro på restaurang Grill.
Carina har till vår stora sorg valt att gå vidare från Aftonbladet till nya äventyr.
Kvällen kommer med alla sannorlikhet att bli urtrevlig (bortsett från den del att vi faktiskt säger hejdå till en fantastisk kvinna och kollega)
Funderar på vad sjutton jag skall sätta på mig?
Förmodligen regnrock och gummistövlar..
Utöver det får jag säkert ta kanoten till jobbet imorgon.

Please. Sluta regna!

Holländare i stan..

Våra kära vänner från Holland är äntligen här.
Hester och Ivar är i Stockholm.
Vi hämtade dem på Arlanda imorse. De landade 10 minuter före utsatt tid, vi passade på att försöka göra dem riktigt förvirrade.
Vi skrev ett sms:
"When you get out, take bus nr 4, then switch to bus nr 18. Walk 50 meters, then left, and then bus nr 25 and then we will pick you up there."
Dom gick inte på det.

Vi tog bilen genom stan.
På vägen mötte vi flygbussen.
Ivar säger:
- The colours on that bus look like the gayflag.
Jag säger:
- Yeah, it´s the gaybus to the airport.

Allt är inte en tävling!

Igår cyklade jag till jobbet.
Jag inbillade mig på något sätt att det skall vara rofyllt att cykla till jobbet en sån där morgon när solen lite lätt strålar från blå himmel.
Icke.
Det är tävling som gäller.
Framför mig cyklar två äldre damer. Det går ju sååååå långsamt.
Jag cyklar om.
Vid Erikdalsbadet kommer en hurtig tjej och kör om. Va fan? Jag hakar på.
Ligger som en rem efter bron över mot Gullmarsplan.
När jag kommer fram till Globen är jag helt slut och så svettig så det t o m rinner under mina fötter..
Jag svär på att cykla långsamt hem igen.
Någon som tror jag gjorde det?

Allt är en tävling.

Imorgon kommer Hester och Ivar till Stockholm.
Det skall bli så kul!!

Ett år som gifta



Igår den 17 juni passerade jag och Magnus 1 år som man och hustru.


Tänk vad ett år går fort.


Och tur att vi hade bättre väder för ett år sedan!



Fotograf: Världens bästa bröllopsfotograf. Angelica Söderberg.

Snarare tummen mitt i handen..

Han är tillbaka.
Den jag absolut inte gillar (ni som läst bloggen tidigare vet ju vem det är..)
Per Gessle.
"En händig man på turné 2007"? Öh...
Snarare "En dryg man på pinsam åktur"

Det här rapporterar Helena och Olivia om i Klick! 1-2 juni:

"På biopremiären av Pirates of the Caribbean muttrade Per Gessle över den långa kön.
- Måste man verkligen stå i den undrade den slingade sångaren och besvarade själv frågan genom att smita före alla andra med sin son"

Do I need to say more?
Karln ser ut som en gammal förvånad bäver i ansiktet och gör ett lamt försök att behålla sin svunna ungdom med slingor i håret.
Kan det bli mer pinsamt?

Hål i armen

Var på Danderyds Sjukhust imorse för att ta blodprov.
Nålen är ju för sjutton som ett sugrör. Nu har jag ett stort hål i armen. Tar jag bort plåstret nu så börjar det väl spruta ut. Jag svimmar och får blod på mina vita jeans. Nej tack.

I övrigt vill jag poängtera att jag inte försvunnit från jordens yta.
Pinsamt men sant så glömde jag bort inloggningen till bloggen och har nu efter många om och men bemödat mig att ta reda på vad det var och skrivit upp det för framtida minnesluckor.

I måndags hade jag en riktigt bedrövlig dag till att starta med.
Hela fadäsen började på söndagen.
Efter att ha varit hemma hos mamma hela dagen och stått ute på tomten och spolat med vatten var jag mer än måttligt röd på armar, axlar och i ansiktet. Obs! Jag hade smörjt in mig!
Var tvungen att fotografera mina RÖDA axlar med två breda vita ränder på och skicka iväg ett kort till Magnus som befinner sig på konferens på Kreta (mer om detta senare). Får ett bedrövat sms tillbaka om att han minsann inte fått någon färg alls på hela dagen och att alla hans kollegor är brunare än honom.
Jag smörjer in mig med svalkande after sun med "brun-utan-sol"-effekt i.
Telefonen ringer och sen börjar jag febrilt leta efter mina springkläder för Vårruset skulle avverkas på måndagskvällen (därav brun utan sol på benen..)
När jag vaknar på morgonen konstaterar jag följade:

1. Jag har totalt bränt mig i ansiktet, mina ögon har svullnat upp till golfbollar
2. I all stress glömde jag att tvätta händerna efter att ha smörjt in mig. Mina handflator är nu bajsbruna.

Så det vara bara att:

1. Smörja på hemorojdkräm på ögonen (det beprövade modelltricket)
2. Försöka skrubba rent händerna med tvål och nagelborste.

Inget fungerade. Jag fick traska iväg till jobbet med golfbollsögon och bajsbruna händer.
Ingen vågade säga ett ljud.
Eller var det kanske jag som överdrev?

Vårruset då? Jo, det gick finfint trots mina farhågor över att jag inte tränat.
Tog mig runt på 25.16.
Annars var det som vanligt.
Fel folk i fel startfålla, de som totalt tar ut sig i starten och börjar gå efter 1 km, vanliga buffelrusningen över gräsmattan i början så man hade hela munnen full av maskrosfrön och grus och uppvärmningen från Friskis&Svettis där man fasar för sitt liv att få knäskålen avsparkad i den trånga fållan. Att dom aldrig kan lära sig att det är begränsat med plats!!

Åter till Magnus.
Han och resten av gänget är på en belöningsresa på Kreta.
Man skulle nästan kunna tro att det är ett gäng 20-åringar på sin första charterresa.
Efter några dagar av konstant alkoholförtäring sitter nu en av kollegorna i rullstol med sin fot bruten på två ställen.
Så kan det gå...
Men det låter iallafall som dom har jäkligt kul och jag är sååå avis.
Imorgon kommer han äntligen hem. Jag hoppas att han kommer med alla benen intakta!

Kram på er i den härliga sommarsolen!

Vårsolens baksida

Borta är mörkrets tider.
Därmed även chanserna att med hjälp av skymningen dölja dammiga golv och hyllor, smutsiga fönster och en kladdig diskbänk.
Tro mig. När vårsolen lyser på en diskbänk ser den verkligen äcklig ut.
Mitt bästa tips är att först göra rent den med VIM. När den torkat tar du en vända med glasputs och hushållspapper! Kanonbra!
Golven har jag nu dammsugit. Det får räcka. Ingen våttorkning. Det blir ju bara dammigt igen.
Och våra pollensolkiga fönster?
Äh, vi får skrapa en cirkel att titta ut igenom så länge så tar vi det nästa helg. Eller helgen efter det..
Känns mer lockande just nu att stänga dörren och bege sig ut i vårsolen.
Om jag nu kan se något där ute igenom pollendimman?
Precis allt är inte roligt med våren...

Vad pratar man om?

Påsk.
Det är inte bara påskharar, godis och ägg.
Det handlar också om att umgås med sina nära och kära.
När man inte träffat sin familj på ett tag finns det en hel del att prata om.
Vad pratar man då normalt om när man träffar sin familj..?

Iallafall. Alla får chansen att prata av sig och berätta det senaste som hänt. Detta var vad vi kunde skrapa ihop. Helt normala samtalsämnen om jag får säga...

(innan alla samtal äter vi påskmaten och då måste vi dock gå igenom vem som tycker om vad och inte så vi vet vad vi måste skrapa bort från förrätten.. vi träffas ju inte så ofta...)

1. Min kära svåger Joakim befinner sig i Fjätervålen och hans mamma får problem med sitt knä. Åka till Sjukstugan i Särna? Ja, det kan man ju göra. Men inte förrän min kära svåger ringt dit, presenterat sig som Doktor Lindström och fått en akuttid.
Aha, är det så man skall göra för att få komma till läkaren direkt?
Från och med nu skall jag presentera mig som dr Clarenbring.

2. Är ni några där ute som någon gång förberett er på att sova och bo i en tvättstuga? Inte?
Nä, men det har min kära familj Bengt, Lena, Sofia och Clara gjort.
Och varför det? Ja, jag har ingen aning. Kanske dom tror att det blir jordbävning och att endast tvättstugan skall stå kvar? Eller hade dom tänkt att låsa in sig allihop i tvättstugan.. (och hur skulle det gå till..)
Vi har iallafall fått en genomgående förklaring om hur man sover 4 personer i en tvättstuga på ca 4 kvm. Tänk er det ni. Kan vara bra att veta hur det skall gå till.

3. Det närmar sig studenttider. Sofia har köpt en klänning som hon tycker är såååå fin. Den kostade många pengar. Vi över 30 förstod inte riktigt för det första hur den lilla tyglappen skulle täcka hela kroppen och inte till vilket pris den skulle inbringas.
Men vad förstår vi...
Vi får nog vara där med fleecefilten snabbt som attan. Annars fryser ju flickstackarn ihjäl.
Sofia, jag förstår att du tycker klänningen var fin. Men jag blir ju så orolig.. Att du skall frysa alltså..

Klockan närmar sig 22.
Som vanligt står mamma med förklädet i köket och diskar. Hon har alltid eget förkläde med sig.
Clara styker som en varg runt bordet och kollar så att alla har det bra.
Sofia vill veta exakt vad som skrivs hela tiden.
Och vi andra? Ja, vi fortsätter med rödvinet och pratar.

Jocke och Puttvar?
Ja, dom sover för länge sedan.

Snart skall Sofia med det nya körkortet köra oss hem. Och hon kör ju så bra!

Glad Påsk!

Åsså ett litet P..S.
Vi som springer i familjen (typ alla..) började prata om kommande lopp att springa.
Ett av loppen som kom upp på tal var Parloppet.
Parloppet går ut på att man som man och kvinna, tjej eller kille springer åt varsitt håll möts på mitten och springar i mål tillsammans.
Min käre svåger hade dock missuppfattat det hela och säger:
- Okej, man springer åt varsitt håll möts på mitten, och där parar man sig.
Sen blir det ett jäkla huller om buller innan man kommer i mål.
Den som är först klar kommer först i mål.
Det konstiga loppet skall vi inte delta i!
Vi tjejer satsar på Vårruset istället.
Jocke vill vara med i peruk, höfthållare och string.
Vi sa: NEJ!

Åsså var man över då

Över 30-årsstrecket..
I tisdags fyllde jag 31.
Om jag känner mig äldre? Inte ett dugg.

Alla mina kollegor undrade vad födelsedagskvällen skulle innehålla och blev alldeles till sig av nyfikenhet när jag berättade att Magnus messat och sagt att han skulle hämta mig utanför jobbet kl 16.15.
Gissa då, skrek alla tjejer.

Jag gissade såhär:

Magnus har bytt bil med sin kollega och kommer att hämta mig utanför Aftonbladet i en Volvo kombi.
Sen kommer vi att åka till en cykelaffär där jag får välja vilken cykel jag vill ha.

Det som hände var det här:

Kl 16.15 stod Magnus utanför Aftonbladet i en Volvo Kombi med nedfällt baksäte.
Vi åkte till Sportex i Kungens Kurva där jag fick välja vilken cykel jag ville ha.

Behöver jag nämna att jag och Magnus snart varit gifta i 1 år...?

Jag blev iallafall överlycklig!
Nästan som en 12-åring som skall få sin första riktiga cykel.
Jag valde en klassisk damcykel, svart givetvis som går att ha cykelkorg på!
Man satt som en dröm på den mjuka fjädrade sadeln.
Vad folk överhuvudtaget gör på en mountainbike går ut över mitt förstånd nu.
Sitta som en märla på en tegelsten? Nej tack.
Min mountainbike jag redan har?
Jo, den har Magnus fått =)

17 april går mitt busskort ut. Då blir det cykel till jobbet.
Undrar vad min pollenallergi anser om det..?

Glad Påsk på er alla!

Körkort. Jag är gammal..

Min systerdotter har inte bara fyllt 18 år den 6 februari.
Hon har dessutom tagit körkort!!
Jisses. Kunde jag känna mig mer gammal?
Jag riktigt kände hur de gråa håren började krypa fram och huden skrynklades mer än den redan gjort (ser nu ut som en ålderstigen charpei).
För att inte tala om hur orolig man skall vara nu när hon skall susa fram i trafiken.
Fast. Kanske det är värre för mamma Lena och pappa Bengt eftersom jag antar att det är deras bilar som numera saknas på garageuppfarten?


Sofia 18 år. Partaj på Snaps.

Igår skedde ett rån mot Guldfynd i Åkersberga. En stackare blev skjuten i benet.
På aftonbladet.se kan man bla läsa:

"Det vapen som avlossades mot en privatperson i samband med ett rån mot Guldfynd i Åkersberga centrum på torsdagen var enligt uppgift ett avsågat hagelgevär. Den person som träffades av ett skott i benet var inte anställd i butiken. Det var en man som var i centrumet privat."

Från säkra källor fick jag höra att väktarna i centrum snabbt tog sig till Guldfynd efter larmet men fick snabbt se sig utmanövrerade och gav upp direkt när de stirrade in i hagelgevärspipan.
Den "privatperson" som sedan blev skjuten visade sig vara en av de sk "a-lagarna" som satt på bänken en bit bort och tänkte:
- Nä, nu djävlar!
Han rusade förargad fram mot rånarna. Och blev skjuten.
Hemskt, men jag kunde inte låta bli att dra lite på smilbanden åt hans mod, även om jag är helt säker på att det var spriten och inte hans förnuft som fick honom att tro att han kunde lösa denna lilla dispyt.

Det händer grejer i lilla hemmahålan minsann.

I helgen tittar jag på häst och sen åker vi till Örsundsbro på födelsedagsmiddag.
Om vi nu inte blir insnöade. Det vräker ner ute.
Ha en trevlig helg!

Liten hund - stora problem



Inte helt lätt att vara hundvakt till en liten Chihuahua när man bor på typ 500 kvm.
Det fick min kära syster erfara härom veckan när hon helt sonika upptäckte att lilla Snapsi, som är i storlek av en handflata vandrade iväg och försvann.
Vart börjar man leta?
Lilla Snapsi kom iallafall oskadd tillbaka. Ingen fick sätta sig ner innan hon var återfunnen i händelse av att en "mosning" kunde inträffat!

En annan hund i familjen Sörås måste vara dottern Sofia. Ett enormt luktsinne ligger hon inne med.
När lilla Snapsi var på besök första gången kommer en ovetandes Sofia hem från fotbollsträningen, ställer sig i hallen, rynkar lite på näsan och säger:
- Det luktar hund här!!
Iofs är lilla Snapsi av långhårig sort men hur sjutton kunde hon känna luktan av den lilla hårbollen?

Idag är det dags för en annan hårig sak att krypa fram ur sitt bo.
Rockbjörnen kommer till Hovet.
Som vanligt har jag knappt någon koll på de nominerade.
Har dock ett par timmar på mig att läsa på!