Utskriven

Bandet är avklippt och infarten är väck.

Jag fick till slut åka hem igår. Dock med hårda instruktioner, en låååång lista på mediciner, 15 olika remisser och ett bokat återbesök. Även ett litet hot om koloskopi inom inte alltför lång framtid.
Frågan om jag inte har Chrons iallafall har dykt upp igen. Ny prover behövs.

Var obeskrivligt härligt att få vara hemma hela kvällen och sova i sin egen säng!
Tuva var alldeles till sig, sa mamma, mamma hela tiden och ville absolut inte gå och lägga sig.
Till slut slocknade hon av ren utmattning, sov till kl 07 imorse med huvudet i fotändan.

I väntan på ronden

Nu är dörren öppen och läkarna med sina läkarstudenter är ute och kryssar mellan salarna.
Jag väntar snällt i fikarummet som nu är någorlunda sanerat och återöppnat.

Har sovit riktigt gott i natt.
Tyst och mörkt hela natten.
Kortisonet gör sitt på alla sätt och vis. Läker tarmen men väcker mig också kl 06.00 och får mig att klättra på väggarna.

I frukostmatsalen var det fullt av nyfödda bebisar och jag bara stirrade och undrade om TuvaLuva verkligen varit sådär liten.
Dom såg ju ut som prematurer allihop.
Såååå söta.
Jag blev helt nostalgisk.

som blev lite bättre..

Det svänger fort här.
Avdelningen är knökfull och fler patienter trillar in.
Jag hade precis lagt mig tillrätta i min lilla garderob och startat igång Greys när min härliga läkare Barbro kommer och frågar om jag kan tänka mig att bo på patienthotellet inatt då de behöver min plats till en ny patient på väg.
Ja, ni kan ju ana att jag inte behövde tänka två gånger på den. Jag packade mina väskor på två röda och nu har jag checkat in på samma hotell vi för exakt 9 månader sedan bodde på med vår lilla nyfödda TuvaLuva.
Sova, sova, sova.
Hoppas jag på nu.
Hotellfrukost från 07. Skall vara tillbaka på avdelningen vid 08.30, inga provtagningar och när jag kikade ner i påsen såg jag att jag nu fått kortison i tablettform.

Som sagt, imorgon är en annan dag!

En tung dag

Okej, det var inget fel på läkaren, Kruschnev eller vad han nu hette.
Han var mycket professionell, ställde rätt frågor och var fullkomligt förstående att jag ville hem till min familj.
Jag får fortfarande hög dos kortion två gånger om dagen och jag VET ju att dom tycker att tre dagar är för lite. Även om jag ser pigg ut och känner mig pigg vill dom vara säkra innan de släpper hem mig. Okej då...
Men det var ju inte det jag ville höra!
Min intravenösa dos kortions motsvarar nu 60 mg Prednisolon. Det är mycket. Det högsta jag haft tidigare vid hemgång är 45 mg.
Imorgon är dom ev beredda på att sätta in mig på 55 mg Prednisolontabletter.
Fick iallafall åka hem till min underbara familj en stund och vi busade loss med Tuva på golvet som till Magnus förtret sa mamma, mamma, mamma hela kvällen.
När det bara är dom två säger hon minsann pappa hela tiden!
Nu är jag tillbaka och förpassad att sova i undersökningsrummet.
Bara det kan ju göra att man kan bli tokig. Blir nog inte så mycket sova inatt.
Tror inte ens att mitt "sovapiller" jag brukar få kan dämpa. Skulle nog behöva mer av ett basebollsträ.
Men med ett par avsnitt av Greys Anatomy (nu säsong 3) som Magnus fixade idag så skall det nog gå bra!

Imorgon är en annan dag!

Vad händer idag?

Måndag på 92:an. Ordningen återställd.
Ordinarie kökspersonal på plats och imorse fick vi smörgåsar gjorda med lite omtanke.
Grönsaker och pålägg fixat som värsta cafesmörgåsen.
Har fått lämna min plats på 2:1 för en nykomling och ligger just nu i undersökningsrummet.
Helt ok att vara här på dagtid eftersom sköterskorna kommer in lite titt som tätt, fixar med och pratar lite.
Värre är det på natten med allt spring ut och in. Som om man inte hade svårt att sova ändå.
Förhoppningsvis kanske de flyttade mig hit för att de ser mig som en kandidat för hemgång?
Vågar inte hoppas för mycket bara.
Har tagit fram taggtråden igen för det är för mig en okänd läkare, nyss hitflyttad från KS som skall ronda idag.
Stackarn, han kanske är jättebra.
För säkerhetsskull har jag kollat av att två av mina "bra doktorer" Gunilla och Barbro är inne på mottagningen idag så blir det kris kastar jag på mig mina Scholl och springer in dit.
Jag vill bara heeeeem.

TuvaLuva blir 9 månader idag! Jag längtar så efter henne och Magnus.

Siffror man blir glad över

Goda nyheter från ronden.
Mitt CRP sjunker.
CRP är det värde som visar hur inflammationen ter sig.
Ju högre mitt CRP är desto allvarligare är det.
När jag kom in i fredags låg det på 13 (inget någon läkare direkt skulle höja ögonbrynen för, det kan du ha vid en vanlig förkylning)
Idag har det sjunkit till 6.
En liten strimma hopp sjönk till ro i bröstet.
Jag vågar dock inte ta ut något i förskott men skall iallafall om en stund gå ner till Pressbyrån och köpa mig en trisslott!
Man vet ju aldrig.

Jag slipper också Kabivenet. Tackar.
Måste stanna över natten då jag fortfarande behöver ett par rejäla doser Betapred (kortison) men hoppas på goda nyheter om att gå över på Prednisolontabletter imorgon på storronden.

Efter 14 idag får jag iallafall permis och åker hem till syster Lena för att fira Clara som blivit ett år äldre. Hon är nu 15 och skall ta körkort för EU-moppe.
Storasyster Sofia i USA köpte en bil igår. En Volvo S80 (såklart, hon är ju svensk). Med pappa i telefonen som stöd lyckades hon också pruta 1000 dollar.
Vad hände med mina små flickor?

Imorgon blir lilla Tuva 9 månader.
Tiden flyger iväg.

Första stegen!!

Tuva har jobbat flitigt på sina steg med gåvagnen hon fick av familjen Skärlind i doppresent.
Och idag, kl 16.30 kom hennes första steg utan att hålla i sig!!
Jag är så lycklig över att jag fick komma hem på lite permission så både jag och Magnus fick bevittna detta!

Blåbärssoppa

Vi kan fortfarande inte vara i fikarummet. Avloppsdroppandet är nu åtgärdat men nu är det fuktskador där inne. Nähä?
Det skall åtgärdas på måndag.
Har precis ätit frukost. Som vanligt blåbärssoppa, två smörgåsar och kaffe. Och en liten mugg blandade piller.
Kunde sova bra inatt trots en hög dos kortison och min sänggranne.
En dam av mycket äldre modell som inte ensam kan lämna sig säng.
Ni kan ju tänka er hur hon uträttar sina toalettbehov. Och vilka änglar här på avdelningen som måste hjälpa till med bytet lite då och då. Även nattetid.
Jag skall inte plåga er med detaljer men jag har tagit med mig en väldoftande lotion att smörja in mig med så räcker det där.
Jag vill heeeeeeeem!!!!

Minsta storlek på nattskjorta här är märkt: S (90-100 kg)
Hallå?
Vilken barnstolek skall vi i 50-kilosklassen välja då?
Jag tog med egen pyjamas.

Sitter och läser om Rockbjörnen.
Säkert en helt fantastisk tillställning (såklart med proffsiga Hanna i spetsen) men jag kan ändå inte förstå det här med Håkan Hellström och Lars Winnerbäck?
Jag har aldrig fattat deras grej. Inte deras musik heller.

Nu väntar jag igen på ronden.
Fick veta att det är Åsa som rondar. Gestapoläkaren om ni kommer ihåg.
Jag skall strax snöra på mig boxningshandskarna och tugga lite taggtråd.

Facebook får mig att må dåligt

Man har ganska mycket tid när man ligger på sjukhus. Och med en lånad dongel och bärbar dator finns det en hel del tidfördriv som man annars bara skjuter åt sidan.
En sådan sak är Facebook. Jag är inget direkt fan av Facebook och idag när jag för en gångs skull hade tid att logga in insåg jag att jag bara mår dåligt av att vara inne på Facebook.
Där ser jag alla mina vänner och bekanta flyta förbi och jag undrar direkt hur jag skall ha tid och hålla kontakten med alla.
Svaret är enkelt.
Jag hinner inte det.
Jag skall sluta logga in på Facebook.

Tillbaka igen

Det var inte influensa.
Jag är tillbaka på avd 92.
Inflammationen i tarmen är tillbaka och det ser inte bra ut.
Blir ett par höga doser kortison igen och jag håller alla tummar för att det skall fungera.
Annars finns det inget mer vi kan göra.
Jag orkar inte tänka. Orkar inte ta några beslut.
Jag vill bara vara frisk.

Här på avdelningen är det återigen samma glada gäng. Känns tryggt.
När jag kom och skulle slussas in på mitt rum var det: hon har varit här förr så hon kan rutinerna
Jotack. Jag vet. Infart skall sättas, första dosen med Betapred skall ges, medicinlistan skall gås igenom, svara på 15 frågor och ta blodprov för att få svar på hur högt mitt crp ligger.
Inatt blir det näringsdropp. Kabivenet.
Känner redan hur mina vener krumbuktar sig. Men jag behöver ju inte vara hungrig iallafall.
Vi kan nämnligen inte gå ut i fikarummet för att ta något att gnaga på. Det är stopp i ett avlopp någonstans ovanför denna avdelning och det forsar ner vatten i fikarummet.
Fräscht va?
Ganska typiskt för en bajsavdelning. Lite ironi faktiskt!
Hahaha, måste skratta lite åt det.

Igår försökte Tuva borsta tänderna med Magnus eldrivna tandborste. Den stod på laddning på golvet och hon högg direkt.
Magnus drog igång den och Tuva gapade så fint och tyckte det var jättekul.
Kräsen unge. Nu får vi köpa en till eltandborste.

Förra gången jag var inlagd missade jag en möhippa.
Imorgon kommer jag att missa en sk möhippa igen.
Verkar inte vara min grej att gå på sånt skoj..?

Jag skall verkligen försöka hålla humöret uppe. Det finns så mycket att leva för och det som inte dödar oss gör oss ju starkare!
Eller?

Influensa?

Kroppen är helt slut. Det värker överallt och jag kan inte äta.
Misstänker att jag har fått influensa.
Hoppas nästan på det faktiskt. Orkar inte med något annat just nu. Var inne på Danderyd igen idag. Den nya medicinen verkar inte riktigt bita ännu men jag måste ge det lite mer tid.
Skulle vilja lägga mig i sängen och sova en vecka.


Väck mig nästa fredag!
Då vill jag vara frisk.

Och 100 var det

Okej då, om man bortser från att det faktiskt finns ett litet blåsljud på hjärtat så 99,9 då!
Nu känns det bra!
Imorgon åker jag till Vålådalen och Åre med jobbet.
Känns jobbigt att lämna familjen. Riktigt löjligt jobbigt.
Skall försöka mig på lite slalom. Var längesedan sist.
-19 grader skall det vara i helgen. Blir väl ett åk iallafall..

Mot Danderyd

Nu åker jag till Danderyd för ekokardiografi.
Är 100 på att hjärtat tickar precis som det ska!

Sjukligt?

I söndags kollade vi på Greys Anatomy i 14 timmar.
Både jag och Magnus har aldrig orkat titta på det när det gick på tv. Nu fick vi låna hela första och andra säsongen av Malin så nu skulle vi ge det en chans.
Vi kunde inte slita oss. Fantastisk serie!
Rekommenderas till er som inte sett den.
Man måste såklart ta allt med en nypa salt!
Jag menar, vilken läkare i Sverige springer omkring på akuten med smink och högklackade skor?
Och vilken AT-läkare skulle se fräsch ut som en nyponros efter 40 timmars tjänst?

Kvällskontroll

Har förresten fått tid på Danderyd för en ekokardiografi.
Ja, fotografering av hjärtat alltså.
Kl 19.00 på kvällen?
Vad är det för konstig tid?

Sparsam modeutställning

Nu blev det äntligen av. Jag och Malin har pratat sedan förra året om att gå på Nordiska museét och kolla in "ICON DRESSED". En som vi trodde, modeutställning.
Så, imorse hoppade vi på 4:an mot Radiohuset, kryssade mellan turisterna som skulle fotografera precis allt, över bron och in på Nordiska.
70 kr och vägbeskrivning i entrén. 
När vi kommer fram tittar vi lite frågande på varandra och inser att det inte alls var som vi trodde.
Vi trodde att vi skulle titta på olika klädstilar från 1800-tal till nutid. Typ.
Utställningen bestod av ca 12 olika dockor på en catwalk iklädda tapeter. 
Låter konstigare än vad det var.
Tapetpappret hade de låtit "skrynklats" och mjukats upp, sedan hade tidstypiska kläder tillverkats av pappret. Dockorna hade även peruker i tidstypiska frisyrer.
Coolt var det iallafall.
Tog ju bara ca 20 minuter att se så vi passade på att kolla in de andra avdelningarna också.
"Möblerade rum" var en riktigt höjdare där man fick kika in i vardagsrum från tidigt 1800-talet till ett klassiskt vardagsrum från 1970 med manchestersoffor, rislampa och stor svart askkopp på bordet.
Vi kollade även in "Dockhus" och "Dukade bord".
Tyvärr verkade Tuva och Isak inte alls uppskatta detta såsom vi och det var ett fasligt gnäll på slutet.
Det verkade dock inte som man kunde lämna in barn i garderoben så vi fick gå med rask takt.
Lunch blev det också. Bricklunch med ett glas vitt vin. Är det fredag så är det.
Malin hade blandat ihop burkarna hemma och hade dubbla efterrätter med sig. Tyckte inte Isak var så fiffigt.
Tuva donerade sin köttfärssås och tog gröt.
Efter museét blev det rask promenad till Slussen i det härliga vädret så Malin kunde få sin lugg trimmad hos Jeanette. Snabb shopping på H&M.
66:an hem mot rödvinet. 

Kvällens schema: tacos hos Malin och Olof, rödvin och en klassisk Hitchcock "Fåglarna".






En riktig "hero"

Vi fick Guitarr Hero Aerosmith i julklapp av Magnus syster. Jag har inte tidigare förstått mig på det där men nu förstår jag.
Livsfarligt.
Totalt beroendeframkallande. Man blir helt galen.
Jag har heller aldrig gillat Aerosmith och nu går jag runt och nynnar på deras sånger 12 timmar om dagen...
Tuva gillar det också. Så fort vi börjar spela dansar och sjunger hon. Ibland kompar hon med sina rosa marackas men allra roligast är det förstås när man får hjälpa pappa spela på gitarren och klicka på alla roliga knappar!

Idag var vi och tittade på en lägenhet. Den var på 88 kvm. Vi tyckte den kändes liten.
Vi har inga små krav inte.
Inte alls faktiskt...