Idag var det dags för min nästa dos Remicade. Under två timmar fick jag ligga och koppla av på en brits och titta på hur det droppade in i venen.
Vi lunch tog jag dock med mig ställningen och gick ut på avd 92 för lite lunch. Samma prärievargar satt runt borden och åt. Jag njöt extra mycket åt att jag skulle få gå hem direkt när behandlingen var klar.
Hemma igen bevittnade jag Tuva ta sina första krypsteg. Dock bakåt men nu har hon fått in snitsen på hur hon skall få in benen under magen och skjuta ifrån.
Annars kör hon race som värsta Kenny Bräck i sin nya gåstol. Fram och tillbaka över vardagsrumsgolvet går det.
Sen tar det helt plötsligt tvärstopp när hon kör in i ett hörn. Då blir hon arg. Hon har inte riktigt fått kläm på det där med hur man vänder. Roligast är det och köra fram till spegeln och sitta en stund och skratta åt sig själv!
1 kommentar:
Hej låter som remicade fungerar bra,vad skönt. Kul att hon gillade gåstolen, hoppas vi kan träffas snart så man får se gullungen. Oskar har ej blivit bättre, ska ta nya blodprover i morgon och han oroar sig redan. Kram Berit
Skicka en kommentar