Helgens bästa: Varmt, soligt väder och en båttur
I helgen var vi hos Charlotta i Norrtälje.
Pappa Catani skulle ta oss med på en båttur. Vi vaknar till strålande väder på lördagen, åker förbi Flygfyren för att köpa mat.
Kylväskan är packad med kallt rosévin, öl och vatten.
Båten är tankad och kapellet nere.
Vattnet glänser blankt i solskenet och turen ut till Flaten är kanonhärlig.
Efter en dryg halvtimme närmar vi oss bryggan.
Claes som tillbringat den tidigare veckan ombord på en segelbåt ställer vi längst bak för att kasta i ankaret.
Alla har vi väl sett Segelsällskapsresan när hon kastar i ankaret och sedan räcker inte linan?
Claes kastar i ankaret och repet sticker iväg.
Jag frågar pappa Catani oroligt:
- Finns det tillräckligt mycket lina?
- Jadå, och linan sitter fast i båten så det är inga problem.
Min blick flackar oroligt mellan linan som sticker iväg, Claes som ser lugnt ut och pappa Catani som rattar båten.
Och vips.
Repet tar slut och vi fortsätter rakt fram.
Jag och Claes ser som i slow motion hur repet åker ner i vattnet. Och sjunker.
Inte satt det repet fast inte.
Det blir lite smått kaos ombord.
Charlotta hoppar ombord på bryggan. Pappa Catani river sig i huvvet och förstår inte vem som kan ha knytit loss repet.. (vad kostar ett nytt ankare tänker vi..)
Vi backar ut båten igen.
Vattnet är inte så djupt och det är klar sikt så vi borde ju se repet.
När vi är ca 5 meter från bryggan stannar motorn och allt blir tyst.
Vad sjutton?
Slut på bensin?
Men jisses.. vi känner oss som ett par riktigt amatörer.
Men allt får sin förklaring efter ett telefonsamtal till Charlottas storebror Johan som lånat båten dagen innan.
Han har:
1. Knytit loss ankaret
2. Drömt (?) att han tankat i båten 20 liter bensin
Charlotta som är den enda av oss som är på torra land får gå bort till nästa brygga och fråga om någon kan bogsera in oss.
Claes skäms men jag och Magnus bara skrattar.
Väl inne vid bryggan får vi tag på en 20-litersdunk vi kan låna, åker till Gräddö och tankar för 1400 kr. Slurp.
Sen åter till ankaret. Vi cirkulerar runt en stund och till sist får vi syn på repet ca 2 meter ner.
Claes kastar sig i det något kalla vattnet, dyker i och fiskar upp repet.
Vi har åter ett ankare!
Vi kan äntligen lägga till och göra Charlotta sällskap på bryggan.
En lunch med rosévin hade det blivit om vi inte varit så snälla och ge bort den enda flaskan vi hade till paret som bogserade in oss.
Det blir istället varsinn öl och en hamnsup (whiskey).
Efter en härlig dag på Flaten åker vi hemåt.
Jag blir biten av en broms och har nu ett bett av megastor size på ryggen.
Kunde dagen ha slutat bättre?
Men är det inte härligt att åka båt så säg...?
