Hur mycket kan det regna?

Midsommar är över. Holländarna är safe tillbaka i sitt hemland.
Regnet öser ner. Hur mycket kan det egentligen regna innan det blir katastrof?
Känns som vi är nära.
Vattenpölarna blir större och större.
Tur att vi bor på 3:e våningen.

Imorgon skall vi äta avskedsmiddag för Carina Elebro på restaurang Grill.
Carina har till vår stora sorg valt att gå vidare från Aftonbladet till nya äventyr.
Kvällen kommer med alla sannorlikhet att bli urtrevlig (bortsett från den del att vi faktiskt säger hejdå till en fantastisk kvinna och kollega)
Funderar på vad sjutton jag skall sätta på mig?
Förmodligen regnrock och gummistövlar..
Utöver det får jag säkert ta kanoten till jobbet imorgon.

Please. Sluta regna!

Holländare i stan..

Våra kära vänner från Holland är äntligen här.
Hester och Ivar är i Stockholm.
Vi hämtade dem på Arlanda imorse. De landade 10 minuter före utsatt tid, vi passade på att försöka göra dem riktigt förvirrade.
Vi skrev ett sms:
"When you get out, take bus nr 4, then switch to bus nr 18. Walk 50 meters, then left, and then bus nr 25 and then we will pick you up there."
Dom gick inte på det.

Vi tog bilen genom stan.
På vägen mötte vi flygbussen.
Ivar säger:
- The colours on that bus look like the gayflag.
Jag säger:
- Yeah, it´s the gaybus to the airport.

Allt är inte en tävling!

Igår cyklade jag till jobbet.
Jag inbillade mig på något sätt att det skall vara rofyllt att cykla till jobbet en sån där morgon när solen lite lätt strålar från blå himmel.
Icke.
Det är tävling som gäller.
Framför mig cyklar två äldre damer. Det går ju sååååå långsamt.
Jag cyklar om.
Vid Erikdalsbadet kommer en hurtig tjej och kör om. Va fan? Jag hakar på.
Ligger som en rem efter bron över mot Gullmarsplan.
När jag kommer fram till Globen är jag helt slut och så svettig så det t o m rinner under mina fötter..
Jag svär på att cykla långsamt hem igen.
Någon som tror jag gjorde det?

Allt är en tävling.

Imorgon kommer Hester och Ivar till Stockholm.
Det skall bli så kul!!

Ett år som gifta



Igår den 17 juni passerade jag och Magnus 1 år som man och hustru.


Tänk vad ett år går fort.


Och tur att vi hade bättre väder för ett år sedan!



Fotograf: Världens bästa bröllopsfotograf. Angelica Söderberg.

Snarare tummen mitt i handen..

Han är tillbaka.
Den jag absolut inte gillar (ni som läst bloggen tidigare vet ju vem det är..)
Per Gessle.
"En händig man på turné 2007"? Öh...
Snarare "En dryg man på pinsam åktur"

Det här rapporterar Helena och Olivia om i Klick! 1-2 juni:

"På biopremiären av Pirates of the Caribbean muttrade Per Gessle över den långa kön.
- Måste man verkligen stå i den undrade den slingade sångaren och besvarade själv frågan genom att smita före alla andra med sin son"

Do I need to say more?
Karln ser ut som en gammal förvånad bäver i ansiktet och gör ett lamt försök att behålla sin svunna ungdom med slingor i håret.
Kan det bli mer pinsamt?

Hål i armen

Var på Danderyds Sjukhust imorse för att ta blodprov.
Nålen är ju för sjutton som ett sugrör. Nu har jag ett stort hål i armen. Tar jag bort plåstret nu så börjar det väl spruta ut. Jag svimmar och får blod på mina vita jeans. Nej tack.

I övrigt vill jag poängtera att jag inte försvunnit från jordens yta.
Pinsamt men sant så glömde jag bort inloggningen till bloggen och har nu efter många om och men bemödat mig att ta reda på vad det var och skrivit upp det för framtida minnesluckor.

I måndags hade jag en riktigt bedrövlig dag till att starta med.
Hela fadäsen började på söndagen.
Efter att ha varit hemma hos mamma hela dagen och stått ute på tomten och spolat med vatten var jag mer än måttligt röd på armar, axlar och i ansiktet. Obs! Jag hade smörjt in mig!
Var tvungen att fotografera mina RÖDA axlar med två breda vita ränder på och skicka iväg ett kort till Magnus som befinner sig på konferens på Kreta (mer om detta senare). Får ett bedrövat sms tillbaka om att han minsann inte fått någon färg alls på hela dagen och att alla hans kollegor är brunare än honom.
Jag smörjer in mig med svalkande after sun med "brun-utan-sol"-effekt i.
Telefonen ringer och sen börjar jag febrilt leta efter mina springkläder för Vårruset skulle avverkas på måndagskvällen (därav brun utan sol på benen..)
När jag vaknar på morgonen konstaterar jag följade:

1. Jag har totalt bränt mig i ansiktet, mina ögon har svullnat upp till golfbollar
2. I all stress glömde jag att tvätta händerna efter att ha smörjt in mig. Mina handflator är nu bajsbruna.

Så det vara bara att:

1. Smörja på hemorojdkräm på ögonen (det beprövade modelltricket)
2. Försöka skrubba rent händerna med tvål och nagelborste.

Inget fungerade. Jag fick traska iväg till jobbet med golfbollsögon och bajsbruna händer.
Ingen vågade säga ett ljud.
Eller var det kanske jag som överdrev?

Vårruset då? Jo, det gick finfint trots mina farhågor över att jag inte tränat.
Tog mig runt på 25.16.
Annars var det som vanligt.
Fel folk i fel startfålla, de som totalt tar ut sig i starten och börjar gå efter 1 km, vanliga buffelrusningen över gräsmattan i början så man hade hela munnen full av maskrosfrön och grus och uppvärmningen från Friskis&Svettis där man fasar för sitt liv att få knäskålen avsparkad i den trånga fållan. Att dom aldrig kan lära sig att det är begränsat med plats!!

Åter till Magnus.
Han och resten av gänget är på en belöningsresa på Kreta.
Man skulle nästan kunna tro att det är ett gäng 20-åringar på sin första charterresa.
Efter några dagar av konstant alkoholförtäring sitter nu en av kollegorna i rullstol med sin fot bruten på två ställen.
Så kan det gå...
Men det låter iallafall som dom har jäkligt kul och jag är sååå avis.
Imorgon kommer han äntligen hem. Jag hoppas att han kommer med alla benen intakta!

Kram på er i den härliga sommarsolen!