Lunchen som "någon" glömde..


Ni vet när man är så där jättehungrig. Att man liksom kan bli lite kinkig och sur?
Idag var jag kinkig och sur. Vi skulle på möte.
Mötet var tänkt att pågå mellan kl 10.30 till 15.00.
En sådan mötestid måste ju innebära att den inbjudande parten fixar lunch?
Nej. Tydligen inte.
Det hade dom glömt.
Det var iallafall vad dom sa.
Dom hade glömt att köpa lunch. Hur sjutton glömmer man att köpa lunch?
Vid 13.30 var vi helt förstörda. Och sura. Och vi hade bråttom.
Bara att kasta sig i en taxi och åka tillbaka.
Jag springer ner till polskorna (som vi kallar dom som har ena salladsstället) och köper en pastasallad.
Rusar tillbaka till min plats och kastar i mig maten. Lagom munter.
Går och kastar burken, dricker lite vatten och rusar tillbaka till min plats.
På vägen tillbaka halkar jag på en purjolök jag tappat, dundrar in i skrivbordet och slår handen i stolen.
Då var jag fullkomligt galen.
Så galen att jag bara kunde skratta åt eländet.

Hörrni.
Jag har tänkt lite på det här med mode och så.
Jag älskar ju som ni vet att köpa skor.
Mitt senaste inköp by the way var ett par supercoola svarta boots från Scorett.
Ja, jag vet att jag har svarta skor sedan tidigare men nu har jag kastat ett par som sulan satt löst på. Då måste man ju köpa nytt.
Förresten är det samma skor jag ångrade att jag tog på Tv-priset för dom är så hög klack på och supersmala men det hör ju inte hit.
Iallafall.
Läste någonstans, tror det var i Klick att det är inne med runda tår och ute med spetsiga.
Isåfall vill jag vara ute.
Eller kan man vara inne fast ute har jag en gång tidigare frågat mig?
Och det här med kilklack liksom.
Det är ju superbra för dom som har storlek 45.
Man får ju så fiffigt mindre fötter i kilklack.
Men för oss med storlek runt 37 blir det ju helfel om man har ett par jeans eller andra byxor som går ner lite över skorna.
Man ser ju inte fötterna? Ser ut som om man går runt på ett par stumpar?
Helskumt.
Om man har spetsiga skor sticker ju iallafall skorna ut där fram.
Okej då, det är väl någon som sagt att man skall till sina kilklacksskor bära stuprrörsjeans.
I stuprörsjeans får man ett arsle som en ladugårdsdörr.
Det går ju absolut inte.
Jag löser det såhär:

Jag envisas med att ha spetsiga skor till mina jeans och sparar kilklacksskorna (i mitt fall ett par espandrillos) tills det är tillräckligt varmt för kjol eller trekvartsbyxor.

Inga stumpar eller ladugårdsdörrar här inte.
Nej tack.

Min sista helg som en i 20-årsåldern.
På måndag fyller jag 30.
Innebär det att jag måste ändra något i klädstilen?
Nä?

Dagens gapskratt och riktig dricka sätter sina spår..

Lånar delar av Henriks inlägg på Camillas blogg:

"Har du förresten tänkt på vad Åsne Seirstad skulle hela om hon gifte sig med Brad Pitt??"

Jag skrattar så jag dör!
Kan inte sluta.
Det är ju helt hysteriskt roligt!!

Ett gott skratt kan behövas idag.
Vi är trötta.
Det var TV-prisgala på Café Opera igår.
Som vanligt hade bästaste Charlotta Catani ordnat en hejdundrandes fest.
God mat och gott rött vin.
Tills "CaféAbbe" fick syn på oss. Då sa han:
- Det där kan ni inte dricka, ni måste ha riktig dricka!
Och in kom en flaska Taittinger. Sen kom det en till. Och en till. Och ytterligare en.
Detta är vad jag minns från kvällen:

1. Det var lång kö till maten
2. Sebastian uppträdde med gylfen öppen i hans supertajta jeans
3. Kicki Danielsson såg ut som en rosa glittrande prinsessbakelse i sina kläder
4. Alla på Aftonbladet är bra på att röja på dansgolvet
5. Jag ångrade att jag tog mina supersmala högklackade skor
6. Jag och Charlotta skulle försöka vara jättetysta för att inte väcka Magnus när vi kom hem. Jag tror vi hördes ända till Södertälje.

Idag:

1. Önskar man att man kunde fått sova vidare när klockan ringde
2. Kommer alla aftonbladare att vara på McDonalds på lunchen
3. Får man absolut inget gjort hur man än försöker..

Men det är det värt.
Charlottas fester är superbäst och vi hade ju så kul!

När blir det egentligen för mycket folk?

I lördags hade jag lovat mamma att gå ut på stan för att leta kläder till bröllopet.
Är ju liksom lättare när man är två varav den andra inte skall prova kläder och kan springa och hämta olika storlekar och så.
Jag tyckte det var en superbra idé, jag hade inget planerat för lördagsförmiddagen och jag hade ett par ärenden.
När vi kom ner på stan insåg vi att det inte var någon bra idé.
Lönehelg.
Herregud, vad tänkte vi på? Trodde vi att vi skulle vara ensamma på stan?
Pust och stånk.

Runt kl 14.00 var vi helt färdiga och släpade oss mot tunnelbanan för att åka hem till mig och Magnus på en välförtjänt kopp kaffe och våffla med sylt.
Mamma bor i Åkersberga. Hon är van att ta röda linjen mot Mörby Centrum.
Vi bor på södermalm, då tar man röda linjen mot Norsborg och Fruängen.
Detta skapade stor förvirring.
Jag och mamma kommer ner i rulltrappan på Östermalms torgs t-banestation. Vi hör i trappan att tågen kommer in.
Skynda, skynda!
Jag springer till höger. Och mamma, ja hon springer till vänster.
Vilket jäkla tåg skall hon åka med?
Jag hojtar som en galning över hela perrongen och som tur är så har min mamma väldigt rappa fötter och superkondition så jag tror hon är på tåget mot Mörby men hinner kasta sig ut för att löpa amok rätt över perrongen och kasta sig in i vagnen där jag står och gapskrattar.
När vi äntligen får sittplats säger mamma:
- Nu har jag så ont i fötterna så första person som trampar på mig eller kommer i närheten av mina fötter nu får en rak höger. Nu orkar jag inte gå en meter till.
I samma sekund hon säger det sätter en unge igång och gapskrika i vagnen.
Mamma glömde genast sina onda fötter och vi flydde till nästa vagn.

På kvällen är det födelsedagsfest för Sanna som fyllt 26 år.
Middag och vin. Sen bär det iväg till Undici.
Ingen kö när vi kommer och hyfsat med folk.
Ca 1 timme senare står vi som packade sillar.
Det går inte att dansa. Det går inte att komma fram till baren. Det går inte att gå på toaletten.
Jag gör ett försök.
Jag tappar bort hela gänget. Försöker leta men kommer ju ingenvart. Folk överallt. Mina batterier på mobilen tar slut.
Jag ger upp och åker hem. Utanför är det typ världens längsta kö.
En ut och en in eller? Då fick dom nog stå där till söndag eftermiddag.

Hur mycket orkar man trängas med folk på en dag egentligen?

Och så blev det som det blev liksom


Det gick inge vidare för Linda i lördags.
Linda Bengtzing alltså. För mig gick det alla tiders.
Jag tycker synd om Linda. Hon gjorde en supershow och ryckte kläder så man fruktade att något till slut skulle blottas mer än vad hon tänkt.
Det var ett ruggigt drag i Globen!
Ballonger, lysande pinnar, blinkande pins, uppsprejade hår och glitterkostymer.
När vi stod i baren innan kom en solariebrun, brylkrämskammad herre i 40-årsåldern med en zebrarandig genomskinlig skjorta.
Jag trodde inte det var sant.
Sen började han prata tyska och jag förstod direkt.
Himla piffig herre det där som dessutom kvällen till ära hade en liten Louis Vuitton-väska...

Carola... Ja må hon skråla och hoppas hon tar oss ur kvalet.

Det blir ibland lite dötid när man är i Globen på evenemang.
Jag brukar alltid ta med en tidning för att bläddra lite förstrött i.
I fredags gick jag som vanligt ifrån jobbet utan att få med mig Klick!
I lördags blev jag därför piskad att läsa Expressens Fredag som man fick i näven direkt när man klivit in.
Den var ganska bra... hrm...
Hon Leone må tycka illa om Gåsar men hon är riktigt cool i sina sågningar!

Igår söndag var Magnus på SM-finalen i bandy.
Jag stannade med glädje hemma för att tvätta.
Jag råkade slänga in min fina grå ylletröja bland tvätten som skulle gå i 60 grader.
När den åkte in var den i storlek: 36/38.
När den kom ut var den i storlek: nyfödd
Blev inte så mycket glädje efter det.

Vi var i lördags och tittade på den soffan vi vill ha från IKEA.
Det är 7-10 dagars leveranstid på den.
När vi kom hem slängde vi därför ut våra två vita soffor på Blocket.se.
Ikväll skall en kille komma och titta på Tomelilla-soffan.
Efter att han ringt fick jag panik.
Nej! Jag vill inte sälja soffan.
Sen började jag tänka på alla kuddar jag får puffa hela tiden.
Paniken försvann.
Hejdå till den soffan.

Nu är det bara Ektorp, 2-sits bäddsoffa som också skall bort.
En puff-fri soffa någon?

Gravid kvinna bröt foten


Idag är det kollegan Jeanettes sista dag innan mammaledigheten.
Fast hon är inte här.
Jeanette ramlade ner från en stol imorse och typ bröt foten.
Vad skulle hon upp på den stolen för?
Ja, det kan man ju undra?
Höggravida kvinnor skall inte klättra omkring på stolar!
Ska dom promt upp på stolen skall dom helst inte ramla ner.
Jeanette har nu en fot i strl XL med färgen blå.
Så det blev till att ställa in den gemensamma lunchen med avdelningen och spara presenten tills foten blir bättre.
På Huddinge Sjukhus dit hon ringde var dom dock optimistiska (eller bara jäkligt korkade):

- Avvakta du ett par timmar så går det säkert över.

Någon som hört talas om en typ bruten fot som läkt på ett par timmar?
Nä, inte jag heller.

Idag fick jag biljetter till finalen i Globen imorgon.
Ikväll skall jag göra stora banderoller där det står: HEJA LINDA!
Jag menar, dom kommer ju alltid till användning oavsett vem som vinner imorgon!

Trevlig helg!

Bara skröppel!


Man skulle kunna tro att man kommit till ett ålderdomshem när man kommer hem till mig och Magnus.
Jag är megaförkyld.
Magnus har typ ryggskott.
Jag hostar, nyser, hänger med huvvet, går runt i tjocka tröjor och fårskinnstofflor.
Magnus går som Quasimodo och kan knappt ta sig i och ur sängen. Än mindre klä på sig.
I natt sprang vi upp och ner ut och in som två pensionärer mellan sovrummet, köket och toaletten.
På spisen imorse låg:

1. Snorpapper (jag)
2. Tomma hylsor med näsdroppar (borrarna var helt igentäppta)
3. Alvedon (ont i huvudet)
4. Exbiritox (undrar om det fungerar när förkylningen redan brutit ut..)
5. Relifex (smärtstillande för reumatiker, Magnus i detta fall)

Magnus hann även trycka i sig en Diclofenac för att överhuvudtaget ta sig ut till bilen.
Jag har nyst hela dagen på jobbet.
En team har varit här och filmat personalen. Det enda man lär höra på det bandet är mina nysningar.
Kunde det bli värre eller?

Vi diskuterade schlager på lunchen.
Hur skall det bli egentligen?
Kommer Carola vinna bara för att hon är Carola eller?
Själv tycker jag inte schlager är så roligt och blir bara rastlös när jag skall titta på alla konstiga bidrag i Eurovisionsfinalen.
Jag röstar på att vi skickar Björn Kjellman så tar vi oss inte ens vidare från kvalet.
Åsså får vi en ledig dag där i maj?
Är det inte bra så säg?

Fast mest hejar jag på Linda Bengtzing.
Och det är INTE för att jag ljuger så bra!!

Bland tjuvar och pudelrockare

Igår pratade jag med en tjuv. En riktigt lurig en.
Charlotta blev bestulen på sin mobiltelefon på Café Opera i onsdags.
Ajabaja, någon kunde inte hålla fingrarna ur kakburken. Charlottas väska alltså.
På morgonen när jag får höra detta ilsknar jag till ordentligt på denna oärlighet och ringer Charlottas nummer.
En yrvaken (och bakis gissar jag) man svarar.
Jag börjar genast gasta om att detta är minsann Charlotta Catanis mobil och undrar varför han svarar i den.
Han svarar: Öh, jag har hittat den här telefonen
Jag: Jaha, men då föreslår jag att Charlotta ringer dig sen så får ni komma överens om hur hon skall få tillbaka sin mobil.
Han: Men det här är min telefon
(vaaaa?)
Jag: Nä, vet du vad, det är det minsann inte. Det är Charlottas telefon.
Han: Oj, vi har likadana
Jag: Okej, men Charlotta kontaktar dig under dagen
Han: Jaha, mummel, mummel, klick

När vi senare ringde igen var telefonen avstängd.
En simpel tjuv var han!!!
Varför presenterade jag mig inte som "hej, Linda heter jag och ringer från polisen"?
Nåja, lätt att vara efterklok...

För min kära kollega Nettan flyter inte fredagen riktigt komplikationsfritt..
Jeanette som går på mammaledighet nästa fredag håller på för fullt med diverse manualer till sin vikarie.
Till det måste hon använda färgskrivaren. Jeanette använder sällan färgskrivaren.
Just idag var det slut på papper i skrivaren. Och det är låååångt ut på redaktionen där man kan hämta mer. Iallafall när man liksom har lite bagage att släpa på och inte på lätta fötter kan svischa fram i korridoren.
Hon muttrar, frustar, stånkar och stönar.
Till slut hittar hon några enstaka papper som hon lägger i skrivaren.
Och inte vet jag vad som hände här men helt plötsligt börjar någon annan använda färgskrivaren och det spottar ut papper. Jeanettes papper.
Jag hör henne runt hörnet och hon gastar:
- Nu är det någon jävla snålvarg som skriver ut!
I samma sekund som hon gastar detta får hon se den stackars nyanställda killen som står och plockar ur sina papper ur skrivaren.
Han sa inte ett ljud.
Jag och Jeanette skrattade så vi vek oss.
Jeanette fyller på papper ytterligare en gång och skall göra ett nytt försök.
Då tar bläcket slut. Jeanette gav upp.

I helgen skall jag till Norrtälje för en partykväll med Charlotta och Annelie.
Verkar luta åt 80-talshelg.
På utstället OK är det tydligen Shaboom vs Noice. (!?)
Lever dom...? (okej, två av medlemmarna i Noice gick tragiskt bort förra året..)
När Noice släppte sin första skiva var jag 3 år.
Vilken helg det kommer att bli!

Borstbindarna i Helsingfors


Brrr... det är kallt idag.
Och lika kallt var det i Helsingfors.

Resan dit var en upplevelse.
Efter att två halvtrötta tjejer (jag och Carina) mött upp en om något ännu tröttare och något bakis Ammi på inrikesterminalen inkommandes från Luleå gick vi vidare till terminal 2.
Där tog det tvärstopp.
Vi fick inte checka in. Vi hade ändrat namnet på Ammis biljett och för det ville dom ha 200 kr.
Vaaa? Det är ju vår företagsresebyrå som bokat dessa biljetter. Och dom var bekräftade med rätt namn!!?
Hjälptes inte. 200 spänn eller ingen incheckning.
Och inte kunde vi betala vid incheckingen inte. Nej, bort till servicedisken fick vi gå.
Där är det ökentomt och det sitter en lapp: "Vi är strax tillbaka".
Öh?
Då ilsknar vi till och ringer upp resebyrån.
Allt löser sig till slut, vi checkar in och sätter oss i cafeterian efter att ha gått en rond i taxfreen där jag köper en 30-årspresent till mig själv. Nya parfymen från Sarah Jessica Parker "Lovely". Luktar såååå gott!
Vid vår gate lyser flygplanet med sin frånvåro. Skylten växlar om till "Delayed until 15.10" som sedan blir "Delayed until 15.20". Suck.
Till slut kommer vi på och vi sjunker ner med varsinn tidning.
Väl upp i luften helt utan förvarning droppar vi säkert 100-200 meter ner i en jätteluftgrop.
Det går ett sus igenom flygplanet och jag kan räkna upp 3 tjejers hjärtan som helt stannade av.
Jag har inget minne av vad som stod i tidningen jag läste på den flighten. Vi satt som på nålar hela vägen till Helsingfors.
Mötte upp den fjärde muskitören Cecilia på hotellet Grand Marina och drog ut på stan.
Cecilia har bott i Helsingfors så hon tog täten.

Vi fick lära oss några grejer om Helsingfors den kvällen:

1. Det finns inte många barer/restauranger som har öppet på en söndagskväll
2. Man vet aldrig om dom pratar svenska eller om man skall öppna med engelska
3. Dom röker som borstbindare!!!

Vi har det ju så bra här i Sverige med rökförbud på krogen!
Efter en snabb vända på den irländska puben "Molly Malones" var det 4 st inrökta böcklingar som vandrade hemåt mot hotellet.
Jag kastade mig i duschen direkt.
Hjälpte inte.
Jag och Carina såg ut som två ufon med röda svullna ögon dagen efter.

Efter ett intressant möte på mtv3 åkte vi en vända in till Helsingfors för att shoppa.
Vi köpte: ingenting
Tog en hamburgare och drog till flygplatsen.
Flighten hem förflöt utan luftgropar eller andra fadäser och vi landade tryggt på Arlanda kl 19.00.

Kan man äta middag innan middagen?


Vad är det med stockholmsfolk och restaurangen EAST på Stureplan?
Är det hippt? Är det inne? Eller har dom dålig fantasi?
Alltid är det EAST, EAST och EAST.
Och jag, jag får svälta varendaste gång.
Först blev jag piskad att äta julbord där i julas bara för att "oh, traditionella julbord är ju så tråkiga". Det är jul en enda gång per år, hur tråkigt kan det bli liksom?
Så där satt man och petade bland friterade gräshoppor eller vad det nu var.
Och sushi. Jag menar, vad är grejen? En liten rå sak på en klutt kletigt ris? Ska det vara mat det?
Urk.
Okej då, en japansk restaurang har jag varit på där maten utan problem slank ner och det var Seikoen på Tegelbacken. Jag tog friterade jätteräkor.

Ikväll är vi bjudna att sällskapsäta och partaja med Magnus kompis Andreas "Klinkan" Klingberg som fyller 31 år.
Oh, vi skall träffas på EAST. Big surprice..
Klinkan är säljare på Spendrups, undrar om han har rabatt där eller så? Det är andra gången han ber oss komma dit så man undrar ju.
Ja, det kan ju iallafall inte vara för maten.. eller?

En snabb titt i deras meny och jag ser att jag blir erbjuden bla:

1. Tuna Furikake
Furikakepanerad tonfiskfilé med munggroddar, höstkantareller och cognacsteriyaki. 253kr

2. Halibut Shiso
Halstrad hälleflundrafilé med masagorom, grön sparris och shisodressing. 253kr

3. Tonakai Dango
Sesam-och limefyllda reninvoltini med schalottenlök, gurkpickles och shichimiponzu. 238kr

Öh, hallå. Är det någon som egentligen vet vad det är som kommer in på tallriken?
Jag gjorde misstaget att beställa in örtöverbakad forell på en lunchrestaurang häromdagen och fick in en helstekt halshuggen firre med skinn och allt på. Jag trodde jag skulle kräkas rätt ut på servitören.
Jag skickade tillbaka den till kocken och mådde illa hela dagen.
Så någon jäkla mungo, orm eller något annat misstänkt tänker jag inte ta in ikväll!
Jag äter middag hemma ikväll, låtsas att jag bantar och tar in en drink jag kan småsmutta på!

Imorgon skall min som Carina sa idag "välartade blivande man" på röjarfest i Uppsala.
Jag passar på att festa till det med Malin innan jag kliver på Arlanda Express på söndag och drar till Finland på lite jobb.

Trevlig helg!