Tillbaka igen

Det var inte influensa.
Jag är tillbaka på avd 92.
Inflammationen i tarmen är tillbaka och det ser inte bra ut.
Blir ett par höga doser kortison igen och jag håller alla tummar för att det skall fungera.
Annars finns det inget mer vi kan göra.
Jag orkar inte tänka. Orkar inte ta några beslut.
Jag vill bara vara frisk.

Här på avdelningen är det återigen samma glada gäng. Känns tryggt.
När jag kom och skulle slussas in på mitt rum var det: hon har varit här förr så hon kan rutinerna
Jotack. Jag vet. Infart skall sättas, första dosen med Betapred skall ges, medicinlistan skall gås igenom, svara på 15 frågor och ta blodprov för att få svar på hur högt mitt crp ligger.
Inatt blir det näringsdropp. Kabivenet.
Känner redan hur mina vener krumbuktar sig. Men jag behöver ju inte vara hungrig iallafall.
Vi kan nämnligen inte gå ut i fikarummet för att ta något att gnaga på. Det är stopp i ett avlopp någonstans ovanför denna avdelning och det forsar ner vatten i fikarummet.
Fräscht va?
Ganska typiskt för en bajsavdelning. Lite ironi faktiskt!
Hahaha, måste skratta lite åt det.

Igår försökte Tuva borsta tänderna med Magnus eldrivna tandborste. Den stod på laddning på golvet och hon högg direkt.
Magnus drog igång den och Tuva gapade så fint och tyckte det var jättekul.
Kräsen unge. Nu får vi köpa en till eltandborste.

Förra gången jag var inlagd missade jag en möhippa.
Imorgon kommer jag att missa en sk möhippa igen.
Verkar inte vara min grej att gå på sånt skoj..?

Jag skall verkligen försöka hålla humöret uppe. Det finns så mycket att leva för och det som inte dödar oss gör oss ju starkare!
Eller?