Marathonlöperska

Idag var det 8-månaderskontroll för lilla Tuva.
Hon växer bra på längden, hon är nu 70 cm.
På bredden går det lite långsammare. Hon väger 7675 gram och hon har halkat ner lite till på viktkurvan.
Marianne tyckte dock inte att det var något att bekymra sig om och trodde absolut att det hade med att göra att Tuva rusar runt som en marathonlöperska på golvet och vägrar sitta still så mycket som en halv minut.
Vi får lägga till lite extra fett i Tuvas mat..

Igår klädde vi granen.
Tuva var som tur var måttligt intresserad av granen men för säkerhetsskull har vi hängt papperskulor längst ner.
Hon var mer intresserad av ett änglaspel hon fiskade upp ur jullådan och skrek i högan sky när hon inte fick leka med det.
Mitt i julmyset small det till och blev bäcksvart. Strömmen gick.
Som tur var hade vi tänt några stearinljus. Vi äger ingen ficklampa. Panik.
Proppskåpet. Nä, ingen propp hade gått.
Ut i trapphuset och höra om det var likadant hos grannarna. Jodå. Rickard kom utrusande med händerna fulla av köttfärs och gormade om att han stod och stekte köttbullar.
Hela B-uppgången var utan ström.
Jag, Martin och Rickard tog huvudnyckeln och sprang ner i källaren. Där stod stackars Guiseppe som äger pizzerian som huserar i våra lokaler.
Han hade butiken full av kunder men ingen ström. Oj.
Till slut hittade vi en propp som verkade misstänkt. Den var glödhet och det tog ett tag innan vi med hjälp av stekvantar och polygrip fick loss den.
I med en ny 60 A-propp och voila. Åter kom ljuset.
Lugnet och köttbullsrullandet kunde återupptas på Högalidsgatan.

Jag och Magnus önskar oss en ficklampa...