Efter att i motvind tagit oss hela vägen hem bestämde vi oss för att åka till en av alla hundratals Chino Bazaarer med olika stavning.
Denna gång till den vid Jysk där vi också läst i dagboken om en Moda City, även av mamma kallad Vero Moda.
Inne på Chino gick vi runt en bra stund och vi hittade nya crocs till Tuva.
Alla Chino Bazaar är stora plåthangarer.
Tänk er då hur det låter när himlen öppnar sig och det startar ett riktigt skyfall.
Det lät minst som om ett jetplan hade startat upp inne i hangaren.
Vi fattade inte riktigt först vad det var. Det verkade inte de andra besökarna göra heller. Alla rusar mot ingången för att kika ut.
Va? Regnar det? Det regnar väl aldrig i Spanien? Jodå. Det vräker ner.
Vi inser snabbt att kvällens val av restaurang, La Casa de Reloj inte fungerar så bra.
Utomhus och en hoppborg för barn som nu är rena lervällingen efter dagens sandstorm och skyfall.
Hem till Mil Palmeras, där vi faktiskt får vänta ut regnet innan vi kan bege oss ner mot stritan.
Det ser ut som en tornado har gått fram. Smuts och vatten överallt. Restaurangägarna försöker febrilt städa upp till kvällens gäster.
Vi väljer La Solana där vi kan "sitta inne fast ute". Diskuterar lite med Gloman om vad som hänt med vädret.
Jag tror jag beställer grillad kyckling men får in en köttbit istället. Vad sa jag egentligen?
Nåja, köttet är helt gudomligt gott och min felsägning blir bra ändå.
Utanför känns det nästan som höst. Lite kallt och stranden är nästan borta.
Vi går hem och tittar på Paranormal 3 efter att Tuva somnat.
Den är så där ruskigt kusligt som man önskat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar