En sjukdom ut och en annan in

Ligger inlagd på Danderyd igen.
Min sedan 5 år tillbaka accepterade sjukdom Ulcerös kolit är numera utbytt mot Morbus Crohn.
Ingen skillnad egentligen. Sjuk som sjuk. Och skoven liknar varandra på pricken.
Det är verkligen öken att ligga på sjukhus. Hur mycket man än tar med sig att sysselsätta sig med så kryper tiden fram medan man emellanåt stirrar in i de vita sterila väggarna och bara kan tänka på vad överläkaren kommer säga på ronden.
Kommer jag få åka hem eller inte?
Sist jag var inlagd här var november 2002. Det var både förvånande och glatt att se så många bekanta ansikten.
Först tänkte jag:
- Men guuud, jobbar han och hon kvar här ännu?
Sen tänke jag:
- Jag har snart varit på Aftonbladet i 7 år.
Vad är skillnaden?
De gillar bevisligen sitt jobb och har valt att stanna.
Avd 92 på Danderyd. Kanske skulle få bra med poäng i Great Place to Work?

Annars känner man sig mest som en nåldyna. Kommer förmodligen se ut som någon slags fräsch knarkare i armvecken när jag får åka hem. För att inte tala om alla svullna kärl på händerna där infarterna byter plats för näringsdroppets skull.
Knappnäsan (arbetsnamn från mamma Monica) där inne studsar runt varje gång det skall sättas ny infart eller tas blodprov och undrar säkert vem det är som plågar stackars mamma.

Bästa tipsen inför ronden:
- Om du kan, duscha eller tvätta dig och sätt på dig dina egna kläder. Finns ingen som kan se pigg och fräsch ut i landstingets fula kläder (strl S är som XL)
- Fixa dig i håret och lägg på lite rouge på kinderna (ökar det friska intrycket)
- Bädda din säng och sitt upp
(detta nu förstås förutsatt att du känner dig riktigt bra, annars bara acceptera läget och tänk att du är ju på sjukhus för att bli bättre!)

De bästa orden man kan få höra från överläkaren (vilket jag fick höra idag av överläkare Marouf):
- Om dina prover ser bra ut på måndag blir du utskriven och vill du får du åka hem och sova i helgen, bara du kommer hit och tar din kortison morgon och kväll.
Jag ville nästan krama honom och kastade mig över mobiltelefonen (som numera är fullt tillåten på sjukhus) för att skicka ett lyckligt sms till älskade Magnus som varit så orolig.

Vill avsluta med ett tips till alla blivande mammor.
Skall ni under er graviditet läsa en bok så läs för sjutton "På smällen, från A till Bebis" av Ann Söderlund och Hannah Rosander.
Bättre avdramatiserande bok kring det här med att vara gravid, förlossningsrädsla och allt anant som hör till finns inte och den har under mina dagar här gett mig många goda skratt och en mycket bra förberedelse!

Ta hand om er!

Ps, tack och lov för trådlösa uppkopplingar. Vilken uppfinning!!